Bläddra i lexikonet

Arabiskt begrepp inom islam som betyder tålamod och uthållighet, särskilt förmågan att bära motgångar med förtröstan utan att klaga.

Ursprungligen den måltid muslimer äter före gryningen under ramadan. På nätet känt från brainrot-memen "Tung Tung Tung Sahur", ett trumförsett monster som "straffar" den som försover sahur.

Engelska ordet för helgon; en person som inom kristendomen anses särskilt helig och vördad.

Som hör samman med gudstjänst eller religion; helig. Inom medicinen även det som rör korsbenet.

En central helig handling inom kristendomen, till exempel dop eller nattvard, som anses förmedla Guds nåd. Antalet sakrament varierar mellan kyrkorna.

Stillsam, mild och tålmodig läggning; lugn fördragsamhet utan vrede. Räknas i kristen tradition som en dygd.

Den rituella bön som muslimer förrättar fem gånger om dagen vända mot Mecka. Salah, även kallad salat, är en av islams fem pelare.

Arabisk hälsning som betyder "fred". Kortform av as-salamu alaykum ("frid vare med dig"), en vanlig hälsningsfras bland muslimer och i arabisktalande länder.

Arabisk och muslimsk hälsningsfras som betyder "frid vare med dig". Man svarar vanligen "wa aleikum salam", "och frid vare med dig".

Salig betyder djupt lycklig, ofta i religiös mening (frälst, i himlen). Framför ett namn betyder det avliden – "min salige farfar". En "salig blandning" är ett enda virrvarr.

Organiserad förening eller gemenskap med egen styrelse och gemensamma stadgar. Används ofta om religiösa gemenskaper, så kallade trossamfund.

Inom hinduism och buddhism det eviga kretsloppet av födelse, död och återfödelse som styrs av karma. Befrielse från samsara kallas moksha eller nirvana.

Sanskrit för "den eviga ordningen/läran"; en traditionell benämning på hinduismen som helhet, särskilt dess eviga plikter och sanning oavsett kast eller sekt.

Helig; kvinnlig form av sankt som sätts framför namnet på ett kvinnligt helgon, till exempel Sankta Lucia. Mansformen är sankt.

Gammalt indoeuropeiskt språk och hinduismens och buddhismens klassiska kultur- och liturgispråk i Indien. Roten till många moderna indiska språk.

Mantra inom kundaliniyoga som betyder ungefär 'sann identitet' eller 'sanningen är mitt namn'. Sat betyder sanning och nam identitet.

Djävulen, det ondas gestalt i kristen tro. Används också som kraftuttryck för ilska eller frustration. Varning: vulgär svordom som många upplever stötande.

Person som följer satanismens idéer. Moderna satanister är oftast ateister som inte dyrkar djävulen, utan betonar individens frihet och styrka.

Djupgående splittring eller brytning inom en grupp, ofta med religiös eller ideologisk bakgrund, till exempel mellan kyrkor eller inom en organisation.

Att se en räv förknippas i folktro och symbolik med list, klokhet och anpassningsförmåga. Räven står för slughet men också för tyst iakttagelse och tålamod.

En religiös grupp som tydligt avviker från en större trosriktning och ofta utövar sin tro på ett slutet eller kontrollerande sätt. Ordet används även nedsättande om andra grupper med starkt avvikande åsikter.

Som är världslig och icke-religiös; som hör till det jordiska snarare än det andliga. Beskriver även samhällen eller stater där religion hålls åtskild från offentliga institutioner.

Process där religionen får minskat inflytande över samhället, politiken och människors liv, och där stat och religion hålls åtskilda.

Hebreiskt uttryck som förekommer 71 gånger i Psaltaren och Habackuk i Gamla testamentet. Den exakta betydelsen är okänd, men det tolkas oftast som en musikalisk paus för eftertanke.

Hebreiskt ord som betyder 'fred', 'frid' och 'välgång'. Används som hälsning både när man möts och tar farväl, och önskar mottagaren fred och välmående.

En person som utövar schamanism, en andlig praktik där man genom trans eller extas kommunicerar med andevärlden för att hela, spå eller vägleda.

Sanskritord som betyder frid, lugn eller inre ro. Används ofta inom yoga och meditation, till exempel i mantrat 'om shanti'.

Ett buddhistiskt tempel i Henan i Kina, känt som ursprungsplats för shaolin kung fu och chan-buddhism. Namnet förknippas ofta med templets krigarmunkar och kampsport.

Den näst största inriktningen inom islam, vars anhängare (shiamuslimer) anser att profeten Muhammeds kusin och svärson Ali var hans rättmätiga efterträdare. Omkring tio procent av världens muslimer.

En av hinduismens viktigaste gudar, känd som både förstöraren och återskaparen. Avbildas ofta som asket eller som den dansande Nataraja i en ring av eld.

Inom numerologin symboliserar siffran 5 frihet, förändring, äventyr och anpassningsförmåga. Den ses som de nyfikna upptäckarnas tal.

Inom numerologin symboliserar siffran 9 avslutningar, fullbordan, visdom och universell medkänsla. Den representerar humanism och andlig utveckling.

Handel med kyrkliga ämbeten eller andliga ting, till exempel att köpa sig en prästtjänst. Företeelsen är förbjuden enligt kyrkorätten.

Sions berg i Jerusalem; i bibeln en symbol för Guds stad och hans folk. Namnet betyder ungefär 'upphöjd, hög'.

En ljudsignalapparat som avger ett kraftigt tjutande larmljud, till exempel på ambulanser och polisbilar. Ordet syftar även på en förförisk kvinnlig varelse ur grekisk mytologi som lockade sjömän i olycka med sin sång.

Vanhelga eller grovt kränka något heligt eller okränkbart, till exempel en grav eller en symbol. Kan även betyda att våldföra sig på någon.

Torsdagen före påsk i stilla veckan, då kristendomen firar att Jesus instiftade nattvarden vid sin sista måltid med lärjungarna.

Tunt, genomskinligt tygstycke som bärs över ansikte eller huvud, ofta som del av brudklänning eller religiös klädsel. Kan även användas bildligt om något som skymmer eller döljer.

Äldre, juridisk-religiös benämning på sexualakter som ansetts "onaturliga" – främst analsex, historiskt även samkönade handlingar och tidelag. Uppfattas idag som föråldrad och starkt värdeladdad.

Latinskt namn på "den obesegrade solen", en romersk solgud vars kult kejsar Aurelianus gjorde till statsreligion år 274 e.Kr. Kulten var central fram till att kristendomen blev romersk statsreligion.

Att utsätta sig själv för umbäranden, försakelse eller smärta, ofta i religiöst syfte som botgöring. Kan ske genom fasta, självpiskning eller annan form av självplågeri.

Trossamfund som är officiellt knutet till staten och har en särskild rättslig ställning. Svenska kyrkan var statskyrka fram till år 2000.

Liten, smal och spetsig pinne, till exempel häftstift eller blyertsstift. Även ett kyrkligt förvaltningsområde under en biskop.

Islamiskt uttryck som betyder ungefär "prisad vare Gud" eller "Gud är fri från brister". Används för att lovprisa Allah, ofta vid förundran eller tacksamhet.

Titel för en muslimsk regent eller härskare, historiskt främst i det Osmanska riket och andra islamiska stater. Ungefär motsvarande kung eller kejsare.

Inom islam profeten Muhammeds sed och föredöme – hans handlingar och uttalanden – som vid sidan av Koranen utgör en norm för hur en muslim bör leva.

Uråldrig korssymbol med vinklade armar. I hinduism, buddhism och jainism en lyckosymbol; i västvärlden starkt förknippad med nazismens hakkors och därför mycket laddad.

En handling som strider mot Guds vilja eller en moralisk regel. I uttrycket 'det är synd' betyder ordet i stället att något är beklagligt eller tråkigt.