Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

S

Salutogent

adjektiv

Som fokuserar på det som främjar och bevarar hälsa snarare än på det som orsakar sjukdom. Motsatsen till patogent.

Screening

substantiv

Systematisk undersökning av en stor grupp människor för att tidigt upptäcka en sjukdom innan den ger symtom, som vid mammografi. Används även allmänt om en inledande sållning.

Sållning

Sedering

substantiv

Läkemedelsbehandling som sänker en patients medvetandegrad för att skapa lugn eller lätt sömn. Används vid mindre ingrepp, i intensivvård och ibland i livets slutskede.

NedsövningLugnande behandling

Senil

adjektiv

Som präglas av ålderdomssvaghet, särskilt försämrat minne och logiskt tänkande hos äldre. Används ofta nedsättande som skällsord om någon som är glömsk eller förvirrad.

ÅlderdomssvagDement

Sepsis

substantiv

Livshotande tillstånd där kroppens immunförsvar överreagerar på en infektion och börjar skada de egna organen. Kallas i vardagligt tal blodförgiftning och kräver akut vård.

Blodförgiftning

Sex

substantiv

Räkneord för talet sex (6). Som substantiv: sexuell aktivitet, särskilt samlag; även sexualliv i allmänhet.

Samlag

SIP

substantiv

Förkortning av samordnad individuell plan, ett dokument som upprättas när en person samtidigt behöver insatser från flera håll, som vården, socialtjänsten och skolan. Planen samordnar vem som ansvarar för vad.

Skov

substantiv

Period av akut försämring vid en kronisk sjukdom, följd av lugnare faser. Vanligt begrepp vid MS, reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom, där symtomen kommer i skov.

UppblossningAttack

Somatisk

adjektiv

Som rör kroppen; kroppslig eller fysisk. Används särskilt inom vården för att skilja kroppsliga sjukdomar och besvär från psykiska. Motsatsen är psykisk.

FysiskKroppslig

SPF

uttryck

Förkortning för solskyddsfaktor (engelska Sun Protection Factor), ett mått på hur väl en solkräm skyddar huden mot solens UVB-strålar.

Solskyddsfaktor

ST-läkare

substantiv

Legitimerad läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring (ST), en utbildning på minst fem år för att bli specialist inom ett medicinskt område, till exempel kirurgi eller psykiatri.

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book