Bläddra i lexikonet

Bokstaven S på Lantmäteriets fastighetskarta markerar en outredd samfällighet, det vill säga ett gemensamhetsområde som inte är fullständigt utrett eller registrerat.

Världens största varmöken, belägen i norra Afrika. Den breder ut sig över ett tiotal länder och är ungefär lika stor som USA.

Kommun och tätort i Stockholms län söder om Stockholm. Namnet kommer från hebreiskans Salem som betyder 'frid'.

Guidad båttur i skärgården för att på nära håll titta på sälar i deras naturliga miljö, ofta knubbsäl eller gråsäl på skär och klippor.

Engelsk och internationell benämning på samerna, urfolket i norra Skandinavien, Finland och på Kolahalvön. På svenska används vanligen "same" och "samer".

Det samiska bosättningsområdet som sträcker sig över norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Ordet betecknar både landet och samefolket.

Äldre ord för en fäbod eller betesmark i fjällen dit boskap fördes för sommarbete, särskilt i norra Sverige och Värmland.

Vanligt efterled i svenska ortnamn som betecknar en utmarksäng eller skogsäng; i västra Sverige även en fäbod. Förekommer också som stadsdelsnamn, till exempel i Stockholm och Gävle.

Öppet grässlättlandskap i tropiska och subtropiska områden, med spridda träd och buskar. Typiskt för stora delar av Afrika.

Det europeiska samarbete och område där länderna avskaffat gränskontrollerna så att man kan resa fritt mellan dem utan att visa pass.

Uppdelning av ett samhälle i åtskilda befolkningsgrupper, ofta efter etnicitet, och att dessa grupper hålls isär.

Lugnt, sakta flytande parti av en å eller älv, oftast sträckan mellan två forsar där fallhöjden är liten och vattnet breder ut sig.

Engelskt ord för strand, kust eller strandkant, det land som möter havet eller en sjö. Ingår i uttryck som offshore ("till havs") och onshore.

Sions berg i Jerusalem; i bibeln en symbol för Guds stad och hans folk. Namnet betyder ungefär 'upphöjd, hög'.

Som rör eller har sitt ursprung i Skandinavien, det vill säga Sverige, Norge och Danmark. Ordet har använts i svenskan sedan 1780.

Område längs en kust där havet är fyllt av många öar, holmar och skär. Stockholms skärgård är en av världens största med tiotusentals öar.

Storstockholms Lokaltrafik, varumärket för den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län med tunnelbana, buss, pendeltåg och pendelbåt.

Stort, flackt och öppet landområde utan större höjdskillnader. Slätter är ofta bördiga och uppodlade, som Skånes slätt och Östgötaslätten.

Hål eller grop i marken som plötsligt bildas när underliggande berg eller jord rasar samman, ofta där vatten löst upp kalksten.

Sluttande mark; en backe eller sidan av en höjd eller ett berg som lutar nedåt.

Sn är en förkortning för socken, ett äldre administrativt och kyrkligt område som ungefär motsvarade en församling. Förkortningen är vanlig i orts- och släktforskningssammanhang.

Trendigt kvarter på Södermalm i Stockholm, beläget söder om Folkungagatan. Området är känt för butiker, kaféer och kreativ verksamhet.

Tidigare socialistisk enpartistat i Eurasien som existerade 1922–1991, officiellt Socialistiska rådsrepublikernas union. Den var en kärnvapenförsedd supermakt under kalla kriget.

Självständig stat vars territorium endast omfattar en stad med omgivande område, till exempel Singapore eller antikens Aten.

Vidsträckt, trädlös grässlätt i torrt inlandsklimat, typisk för Centralasien och Östeuropa.

Vanligen Svenska Turistföreningen, en ideell förening bildad 1885 som driver vandrarhem och fjällstugor och främjar friluftsliv. Kan även betyda "ställföreträdande" i titlar.

En livlig promenad- eller flanörgata i en stad, ofta en gågata med mycket butiker och folk i rörelse.

Rörformigt organ i halsen som förbinder näs- och munhåla med matstrupe och struphuvud. Kan även bildligt betyda en djup klyfta eller avgrund.

Sveriges nationalflagga, blå med ett gult skandinaviskt kors. Färgerna kommer från riksvapnet med tre gula kronor på blå botten, och korsformen delas med övriga nordiska länders flaggor.

Väderstrecket söder, alltså riktningen mot Sydpolen. Formen syd används ofta i sammansättningar och om vindriktning, till exempel sydlig vind.