Bläddra i lexikonet

Ett vitt "P" på blå skylt är vägmärket för tillåten parkering. Står ingen tilläggstavla under får du parkera fritt på platsen. I noter betyder p (piano) att man ska spela svagt.

En omskrivning eller omformulering av en text med egna ord och bevarad innebörd. Inom konst och musik en fri bearbetning av ett befintligt verk.

Franskt lånord som betyder steg, använt inom balett och akademisk dans som grundterm för enskilda danssteg eller sammansatta stegsekvenser.

Konstverk som medvetet efterbildar en äldre stil eller en viss konstnärs maner. Förekommer inom konst, litteratur, musik, film och arkitektur.

Klaverinstrument där toner skapas av hammare som slår an strängar när man trycker på tangenterna. Finns dels som flygel, dels som upprättstående pianino.

Musik där flera självständiga stämmor klingar samtidigt, var och en med eget melodiskt värde. Typiskt för renässansens och barockens musik. Motsats till homofoni.

Kortform för popmusik, en lättillgänglig och melodisk musikgenre riktad mot en bred publik. Kan även användas som ljudord för ett kort, smällande ljud.

Tempobeteckning i musik som anger att ett stycke ska spelas mycket snabbt, snabbare än allegro. Vardagligt även om att något går blixtsnabbt.

Ursprungligen den ledande kvinnliga sångerskan i en opera. I vardagligt tal om en person som är kräsen, kräver mycket uppmärksamhet och har en överdriven bild av sin egen betydelse.

En andlig sång, ofta ur en psalmbok, som sjungs vid gudstjänster och andra kyrkliga sammanhang. Kan även syfta på sångerna i bibelns psaltare.

Musikstil och ungdomskultur från mitten av 1970-talet, känd för enkel och aggressiv rockmusik, gör-det-själv-anda och provocerande kläder och frisyrer.

Musikgenre som uppstod i mitten av 1970-talet, kännetecknad av enkla, snabba och ofta aggressiva låtar samt en "gör det själv"-anda.