Bläddra i lexikonet

Blodprov som mäter mängden av leverenzymet ALAT (alaninaminotransferas) i plasma. Förhöjda värden är en känslig markör för att levern är belastad eller skadad, exempelvis av fettlever, alkohol, läkemedel eller infektion.

Blodprov som mäter enzymet alkaliskt fosfatas i plasma. Används för att bedöma lever, gallvägar och skelett; höga värden kan tyda på sjukdom där.

Blodprov som mäter enzymet ASAT i plasma. Förhöjda värden kan tyda på lever- eller muskelskada och ingår ofta i en leverutredning.

Blodprov som mäter enzymet gamma-GT i plasma. Ett förhöjt värde kan tyda på påverkan på lever eller gallvägar, ofta kopplat till alkohol.

Medicinskt begrepp för den totala mängden kolesterol i blodplasman, mätt genom blodprov för att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom.

Blodprov som mäter halten tyreoideastimulerande hormon (TSH) i plasma. Värdet visar hur sköldkörteln fungerar; P står för plasma.

Liten elektronisk apparat som opereras in vid hjärtat och hjälper det att slå i jämn takt genom att skicka elektriska impulser när hjärtrytmen är för långsam.

Förkortning för patologisk-anatomisk diagnos – det utlåtande en patolog ger efter att ha undersökt ett vävnads- eller cellprov i mikroskop, till exempel för att avgöra om en tumör är godartad.

Som lindrar symtom och lidande utan att bota själva sjukdomen. Används särskilt om palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede för svårt sjuka.

Undersökning där läkaren känner med händerna på kroppen för att bedöma storlek, form och eventuella förändringar i organ eller vävnad.