Obstruera
Att medvetet hindra eller försvåra något, ofta genom att förhala beslut eller arbeta i motarbetande syfte.
Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.
Att medvetet hindra eller försvåra något, ofta genom att förhala beslut eller arbeta i motarbetande syfte.
Avsiktligt hindrande eller försvårande av något. Inom politiken att medvetet fördröja beslut; inom medicinen ett stopp eller blockering i exempelvis tarm eller luftväg.
Militärt besättande och kontroll av ett främmande lands territorium. Ordet kan i andra sammanhang även betyda yrke eller sysselsättning.
Att med militärt våld besätta och kontrollera ett område eller land. I vardagligt språk även: att uppta eller lägga beslag på, till exempel en plats eller ett rum.
Som är öppen och tillgänglig för allmänheten, till skillnad från privat. Även: som rör staten eller kommunen, som i "den offentliga sektorn".
Den del av ekonomin som styrs och finansieras av det allmänna – staten, regionerna och kommunerna – och som tillhandahåller skattefinansierade tjänster som vård, skola, omsorg, rättsväsende och försvar.
Grundlagsskyddad princip som ger allmänheten rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar. Syftar till insyn i och kontroll av den offentliga makten.
Person som tillhör en liten maktelit som styr ett samhälle, ofta tack vare stor förmögenhet eller ärvd ställning.
Person med uppdrag att företräda och bevaka andras rättigheter gentemot myndigheter eller organisationer, ofta med tillsynsfunktion. I Sverige utser till exempel riksdagen Justitieombudsmannen (JO).
Som inte tar ställning för någon part; neutral och rättvis. Beskriver någon som bedömer en sak sakligt utan att gynna en sida.
Den allmänna uppfattningen eller åsikten i en fråga, särskilt bland allmänheten i samhället.
Arbetet med att påverka och forma allmänhetens åsikter i en fråga, till exempel genom debattartiklar, kampanjer och medier.
Person som utnyttjar tillfällen till egen fördel utan hänsyn till principer eller andra. Ofta nedsättande.
De partier eller personer som står i motsättning till den styrande makten, särskilt i en folkförsamling. Mer allmänt även motstånd mot något.
Person som leder en förening, styrelse eller ett möte och ansvarar för att besluten fattas i rätt ordning.
Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.