Bläddra i lexikonet

Kvinnonamn av franskt ursprung, en form av Magdalena. Namnet betyder "kvinna från Magdala" och förknippas med den bibliska Maria Magdalena.

Kvinnonamn med bibliskt ursprung som betyder "kvinnan från Magdala", en by vid Gennesarets sjö. Förknippas med Maria Magdalena i Nya testamentet.

Mansnamn av latinets magnus 'stor, mäktig'. Kom till Norden under medeltiden, inspirerat av Karl den stores latinska namn Carolus Magnus, och har burits av flera nordiska kungar.

Kvinnonamn, svensk smekform av Maria (även Margareta), använd sedan 1300-talet. Kan också knytas till grekiska Maia, "moder, jordens moder".

Kvinnonamn, ursprungligen en lågtysk smekform av Maria med betydelsen ungefär "lilla Maria". Kom till Sverige på 1500-talet via handeln runt Östersjön.

Kvinnonamn av swahiliskt ursprung med betydelsen "ängel". Ordet är inlånat från arabiskans malaika ("änglar").

Mansnamn av arabiskt ursprung. Kommer från roten m-l-k och betyder "kung" eller "ägare". Al-Malik är även ett av Guds namn inom islam.

Kvinnonamn, svensk kortform av Magdalena, vilket betyder "kvinna från Magdala" (en stad vid Galileiska sjön). Var ett av 1970- och 80-talens populäraste flicknamn.

Mansnamn av tyskt ursprung som troligen betyder ungefär "den som härskar" eller "beskyddare". Namnet kom till Sverige via Danmark och Skåne under medeltiden.

Kvinnonamn av latinskt ursprung, efter växten malva (kattost), vars namn betyder ungefär "mjuk". Har blivit allt vanligare i Sverige under 2000-talet.

Mansnamn av germanskt ursprung, sammansatt av man och frid ("fred"), med betydelsen "fredens man". Har använts i Sverige sedan 1800-talet men är idag ovanligt.

Mansnamn, en svensk kortform av det latinska Magnus som betyder 'den store'. Har använts som dopnamn i Sverige sedan 1400-talet.

Donald Trumps lyxegendom och privatklubb i Palm Beach, Florida. Namnet är spanska och betyder ungefär 'från hav till sjö', efter läget mellan Atlanten och Lake Worth-lagunen.

Mansnamn av latinskt ursprung, troligen bildat till krigsguden Mars namn med den tänkbara betydelsen "helgad åt Mars".

Kvinnonamn med betydelsen 'pärla'. Ordet har persiskt ursprung och nådde Europa via grekiskan och latinets margarita 'pärla'.

Kvinnonamn som är en nordisk kortform av Maria. Namnet Maria härleds ytterst ur hebreiskans Mirjam.

Kvinnonamn av hebreiskt ursprung (Mirjam), via grekisk-latinsk form. Vanliga tolkningar är "den efterlängtade" och "rebellisk", även "den älskade". Sveriges vanligaste kvinnonamn.

Kvinnonamn; den arabiska och arameiska formen av Maria. Namnet är centralt i både kristen och muslimsk tradition.

Kvinnonamn, fransk form av Maria, ofta uppfattat som en sammansättning av Maria och Anna. Infördes i Sverige på 1700-talet.

Marie är ett kvinnonamn, den franska formen av Maria, använt i Sverige sedan 1690-talet. Namnet härstammar från det arameiska Mariam.

Svenskt kvinnonamn, en diminutivform av Maria med italienskt eller spanskt ursprung. Namnet var särskilt populärt i Sverige under 1940- och 50-talen.

Mansnamn av latinskt ursprung, knutet till den romerska krigsguden Mars. Även namnet på en av Bibelns fyra evangelister.

Kvinnonamn, svensk form av Margareta. Namnet har använts i Sverige sedan medeltiden.

Mansnamn av latinskt ursprung, av Martinus bildat till krigsguden Mars; betyder ungefär "tillhörig Mars" eller "krigisk". Den försvenskade formen är Mårten.

Kvinnonamn av latinskt ursprung, femininform av Martinus, med betydelsen 'tillhörig krigsguden Mars' eller 'krigisk'. Var populärt i Sverige på 1980- och 90-talet.

Engelsk form av Maria, ytterst från hebreiskans Mirjam via grekiska och latin. Betydelsen är omdiskuterad, bland annat "den älskade" eller "den upphöjda".

Kvinnligt förnamn av arabiskt ursprung, den arabiska formen av Maria/Mirjam. I islam är Maryam namnet på Jesu mor och en av religionens mest vördade kvinnor.

Mansnamn, spansk form av Matteus med betydelsen 'Guds gåva'. Vanligt i spansk- och italiensktalande länder och allt vanligare i Sverige.

Mansnamn av hebreiskt ursprung med betydelsen "Guds gåva". Grekisk form av Mattitjahu, känd i Sverige sedan 1200-talet, med varianten Mats.

Kvinnonamn av germanskt ursprung, sammansatt av orden för 'makt' och 'strid'. En vanlig stavningsvariant är Matilda.