Bläddra i lexikonet

Franskt uttryck, "den vackra tiden", för perioden cirka 1871–1914 i Europa. Präglades av fred, optimism och blomstrande konst, kultur och teknik.

Historiskt en livréklädd manlig tjänare hos en furste eller högreståndsperson. I överförd betydelse, ofta nedsättande: en underdånig person som okritiskt lyder och smickrar någon med makt.

Officiell sorg i ett helt land, vanligen efter en statschefs eller annan betydande persons död. Markeras ofta med flaggning på halv stång.

Tidigare beteckning på den folkvalda församling som ansvarade för bland annat sjukvård och kollektivtrafik i ett län. Sedan 1 januari 2020 heter alla landsting i stället regioner.

Person som lär sig ett yrke genom praktiskt arbete under en erfaren hantverkares ledning.

Att inom snickeri foga samman trä med laxstjärt eller laxknut, alltså med en kilformad sinkning. Används bland annat vid knuttimring.

Gammal berättelse om en person eller händelse, ofta utsmyckad och delvis osann. Ordet används även om någon mycket berömd inom sitt område.

Den största truppenheten i den romerska armén, omkring 5 000 soldater indelade i kohorter. Ordet används även om andra militära förband, som Främlingslegionen.

Ålderdomligt ord för kropp, särskilt en människas kropp. Används numera nästan bara i religiösa sammanhang, som i "Kristi lekamen".

Handredskap för att slå gräs och skörda säd, med ett långt böjt stålblad fäst i vinkel på ett skaft. Bärs även av liemannen, dödens gestalt.