Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

K

Kalhygge

substantiv

Skogsområde där i princip alla träd avverkats samtidigt, och den kala yta som blir kvar efter sådan avverkning.

HyggeAvverkningsyta

Kalium

substantiv

Ett mjukt, mycket reaktivt grundämne i gruppen alkalimetaller, med kemiskt tecken K och atomnummer 19. Ett livsnödvändigt mineral för nerver och muskler.

Kalk

substantiv

Kalciumförening som kalksten eller bränd kalk, använd i bygge, jordbruk och kroppen. Kan även avse den bägare som används vid nattvarden.

KalkstenKalciumkarbonat

Källkritisk

adjektiv

Som granskar och värderar tillförlitligheten hos en informationskälla. Att vara källkritisk innebär att bedöma vem som ligger bakom en uppgift, varför, och hur trovärdig den är.

Kandidatexamen

substantiv

Akademisk grundexamen som omfattar 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier, och innehåller ett självständigt examensarbete inom huvudområdet.

Karat

substantiv

Måttenhet för guldhalt, där 24 karat är rent guld. Carat med c är i stället en viktenhet för ädelstenar och motsvarar 0,2 gram.

Karlavagnen

stars
substantiv

De sju ljusstarkaste stjärnorna i stjärnbilden Stora björnen, som tillsammans bildar formen av en vagn. Syns året runt på den svenska natthimlen.

Kärna

substantiv

Den innersta, mest centrala delen av något, till exempel en frukts kärnor, en atoms kärna eller sakens kärna. Som verb: framställa smör genom att kärna grädde.

MittpunktInnersta

Kärnkraft

substantiv

Energi som utvinns genom kärnklyvning i ett kärnkraftverk och används för att producera el.

Kartläggning

substantiv

Systematisk undersökning där man samlar in och beskriver fakta om något för att få en överblick.

InventeringUndersökning

Katalysator

substantiv

Ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas. Bildligt något som utlöser eller snabbar på en förändring.

Katastrof

substantiv

En mycket allvarlig, ofta plötslig händelse som orsakar stor förödelse. Används även bildligt om personligt missöde eller fullständigt misslyckande.

OlyckaUndergång

Kattens svans

uttryck

Kattens svans är en del av dess kroppsspråk och visar humöret. Upprätt svans betyder nöjd och vänlig, medan en piskande svans signalerar irritation eller aggression.

Kausal

adjektiv

Som har att göra med orsak eller orsakssamband; som rör förhållandet mellan orsak och verkan.

OrsaksmässigOrsaksbunden

Kelvin

substantiv

SI-systemets basenhet för temperatur, med beteckningen K. Skalan utgår från absoluta nollpunkten, 0 K, och en grads steg motsvarar en grad Celsius.

Kemi

substantiv

Vetenskapen om ämnens uppbyggnad, egenskaper och hur de reagerar med varandra. I vardagsspråk även om personkemin mellan människor.

Kemisk energi

substantiv

Energi som är lagrad i de kemiska bindningarna mellan atomer och molekyler. Den frigörs vid kemiska reaktioner, till exempel när bränsle förbränns.

Kemisk reaktion

substantiv

Process där atomer omgrupperas så att ett eller flera nya ämnen bildas av andra. Energi avges eller tas upp, till exempel vid förbränning eller fotosyntes.

Kg

uttryck

Förkortning för kilogram, en massenhet som motsvarar 1000 gram. Kilogram är grundenheten för massa i SI-systemet.

Kilo

Kinetic

adjektiv

Engelska för "kinetisk" eller "rörelse-". Beskriver något som rör sig, har med rörelse att göra eller är energiskt och fullt av liv.

Kinetisk

adjektiv

Som rör eller beror på rörelse. Inom fysiken är kinetisk energi den energi en kropp har på grund av sin rörelse.

Kirurgi

substantiv

Den gren av medicinen som behandlar sjukdomar och skador med operativa ingrepp, det vill säga genom att öppna kroppen manuellt.

Operationslära

kJ

substantiv

Kilojoule; en enhet för energi som motsvarar 1 000 joule. Används bland annat för energiinnehållet i livsmedel. 1 kcal ≈ 4,18 kJ.

Kilojoule

Klassificering

substantiv

Indelning av föremål eller företeelser i klasser eller grupper efter gemensamma egenskaper; resultatet av att klassificera.

IndelningKlassifikation

Klassifikation

substantiv

Systematisk indelning av något i klasser eller kategorier efter gemensamma egenskaper. Vanligt inom vetenskap, medicin och bibliotek.

KlassificeringIndelning

Klimatförändringar

substantiv

Bestående förändringar av jordens klimat, särskilt den pågående globala uppvärmningen orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Singular: klimatförändring.

Global uppvärmning

Klona

verb

Att skapa en genetiskt identisk kopia av en organism, cell eller gen, antingen naturligt eller med hjälp av bioteknik.

Kloning

substantiv

Framställning av en genetiskt identisk kopia av en organism, cell eller gen.

Kopiering

Klorofyll

substantiv

Det gröna färgämnet i växter som fångar solljus och driver fotosyntesen, där koldioxid och vatten omvandlas till energi och syre.

Bladgrönt

km

substantiv

Förkortning och enhetssymbol för kilometer, en längdenhet som motsvarar 1 000 meter.

Koagulera

verb

Att övergå från flytande till halvfast eller fast form; särskilt om blod som levrar sig och stelnar.

Levra sigStelna

Koala

substantiv

Trädlevande pungdjur från östra Australien som lever på eukalyptusblad. Trots smeknamnet "koalabjörn" är den inte släkt med björnar.

Koalabjörn

Kohort

substantiv

Inom statistik och epidemiologi en grupp individer med en gemensam egenskap som följs över tid. Ursprungligen en truppavdelning i den romerska armén.

Koldioxid

substantiv

Färglös och luktfri gas (CO₂) som bildas av kol och syre. Den ingår i fotosyntesen men är också en växthusgas.

Kollagen

substantiv

Ett protein som bygger upp bindväv i kroppen, till exempel hud, senor, brosk och skelett. Det ger vävnaden styrka och elasticitet.

Komet

substantiv

Mindre himlakropp av is och stoft som bildar en lysande svans när den närmar sig solen. Bildligt: någon som snabbt blir framgångsrik.

Svanstjärna

Kompakt

adjektiv

Tät och sammanpressad, med materialet hårt packat. Används även bildligt om något massivt och svårgenomträngligt, som kompakt mörker.

TätMassiv

Komplementär

adjektiv

Som kompletterar eller fullständigar något; som utgör ett komplement. Ofta om saker som passar ihop, till exempel komplementära färger.

KompletterandeFullständigande

Komplexitet

substantiv

Egenskapen att vara komplex; att något är sammansatt av många delar och svårt att överblicka.

invecklighetmångfald

Komposit

substantiv

Material sammansatt av två eller flera beståndsdelar för att bli starkare eller lättare än delarna var för sig, till exempel glasfiber och kolfiber. Inom tandvården en plastbaserad lagning.

Kompositmaterial

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book