Bläddra i lexikonet

Islamiskt rike eller styre som leds av en kalif, vilken betraktas som profeten Muhammeds efterträdare med både religiös och politisk makt.

Den långvariga maktkampen och spänningen mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget, cirka 1947–1991. Kallas "kallt" eftersom stormakterna aldrig drabbade samman i öppen krigföring.

Ett mindre rum, ofta för privat bruk. Även en avdelning i en myndighet eller riksdag, eller ett av hjärtats hålrum.

Person som söker en tjänst eller post, eller ställer upp i ett val. Även en akademisk grundexamen, som filosofie kandidat.

Ett administrativt kontor som sköter löpande ärenden, skrivgöromål och administration åt en myndighet, organisation eller förening. Leds ofta av en kanslichef.

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Person som äger kapital och investerar det för att göra vinst. Inom marxistisk teori ägaren av produktionsmedlen, som lever på andras arbete.

Som präglas av eller hör till kapitalismen, det ekonomiska system där produktionsmedel ägs privat och drivs i vinstsyfte.

Tävlan mellan stater om att bygga upp allt större militär styrka. Används även bildligt om annan upptrappad konkurrens.

Förkortning för Kristdemokraterna, ett svenskt politiskt parti med kristen värdegrund.

Manlig härskare över ett kejsardöme, en titel som rangmässigt står över kung. Kejsaren styrde ofta över flera folk eller riken.

KGB var Sovjetunionens säkerhetstjänst, verksam 1954–1991. Den ansvarade för spionage, kontraspionage och inre säkerhet och blev en symbol för förtryck under kalla kriget.

Ett förbund eller en allians, ofta mellan politiska partier som samverkar för att bilda regering.

Regering som bildas av flera partier i samarbete, eftersom inget enskilt parti har egen majoritet i parlamentet.

Skriftligt avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om löner och övriga anställningsvillkor. En central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Som har att göra med kolonier, särskilt europeiska staters erövrade områden i andra världsdelar, eller med kolonialismen och dess tidsepok.

System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.

Att ta makten över ett landområde utanför sitt eget och göra det till en koloni, ofta genom att bosätta sig och odla marken.

Grupp personer som tillsatts för att utreda en viss fråga, till exempel en haverikommission. Inom handel: provision eller uppdrag att sälja något för någon annans räkning.

Geografiskt avgränsad administrativ enhet med eget självstyre och rätt att ta ut skatt. Sverige har 290 kommuner.

Den högsta beslutande församlingen i en kommun, vald direkt av invånarna. Beslutar bland annat om budget, skatt och kommunens övergripande mål.

Politisk ideologi som vill skapa ett klasslöst samhälle där produktionsmedlen ägs gemensamt och det privata ägandet av kapital avskaffats. Bygger till stor del på Karl Marx idéer.

Person som ansluter sig till eller verkar för kommunismen, en politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle med gemensamt ägande av produktionsmedlen.

Som hör till eller bygger på kommunismen, en politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle med gemensamt ägande av produktionsmedlen.

En överenskommelse där parterna ger upp en del av sina krav för att nå en gemensam lösning.

Att göra ömsesidiga eftergifter för att nå en överenskommelse där båda parter ger upp en del av sina krav.

Läger där stora grupper civila, ofta politiska motståndare eller förföljda folkgrupper, interneras under tvång på obestämd tid. Begreppet förknippas främst med nazisternas läger under andra världskriget.

Motsättning eller sammanstötning mellan personer, grupper eller intressen som är svåra att förena. Kan gälla allt från gräl till väpnad strid.

En större formell sammankomst av representanter för en organisation, ett parti eller ett fackområde, ofta för beslut eller informationsutbyte. Kan även avse den lagstiftande församlingen i vissa länder, till exempel USA.

Det rådande ekonomiska läget i ett land, mätt i bland annat tillväxt, arbetslöshet och inflation. Man talar om högkonjunktur när ekonomin går bra och lågkonjunktur när den går dåligt.