Bläddra i lexikonet

Islamiskt rike eller styre som leds av en kalif, vilken betraktas som profeten Muhammeds efterträdare med både religiös och politisk makt.

Den långvariga maktkampen och spänningen mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget, cirka 1947–1991. Kallas "kallt" eftersom stormakterna aldrig drabbade samman i öppen krigföring.

Ett mindre rum, ofta för privat bruk. Även en avdelning i en myndighet eller riksdag, eller ett av hjärtats hålrum.

Person som söker en tjänst eller post, eller ställer upp i ett val. Även en akademisk grundexamen, som filosofie kandidat.

Ett administrativt kontor som sköter löpande ärenden, skrivgöromål och administration åt en myndighet, organisation eller förening. Leds ofta av en kanslichef.

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Person som äger kapital och investerar det för att göra vinst. Inom marxistisk teori ägaren av produktionsmedlen, som lever på andras arbete.

Som präglas av eller hör till kapitalismen, det ekonomiska system där produktionsmedel ägs privat och drivs i vinstsyfte.

Tävlan mellan stater om att bygga upp allt större militär styrka. Används även bildligt om annan upptrappad konkurrens.

Förkortning för Kristdemokraterna, ett svenskt politiskt parti med kristen värdegrund.

Manlig härskare över ett kejsardöme, en titel som rangmässigt står över kung. Kejsaren styrde ofta över flera folk eller riken.

KGB var Sovjetunionens säkerhetstjänst, verksam 1954–1991. Den ansvarade för spionage, kontraspionage och inre säkerhet och blev en symbol för förtryck under kalla kriget.

Ett förbund eller en allians, ofta mellan politiska partier som samverkar för att bilda regering.

Regering som bildas av flera partier i samarbete, eftersom inget enskilt parti har egen majoritet i parlamentet.

Skriftligt avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om löner och övriga anställningsvillkor. En central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Som har att göra med kolonier, särskilt europeiska staters erövrade områden i andra världsdelar, eller med kolonialismen och dess tidsepok.

System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.

Att ta makten över ett landområde utanför sitt eget och göra det till en koloni, ofta genom att bosätta sig och odla marken.

Grupp personer som tillsatts för att utreda en viss fråga, till exempel en haverikommission. Inom handel: provision eller uppdrag att sälja något för någon annans räkning.

Geografiskt avgränsad administrativ enhet med eget självstyre och rätt att ta ut skatt. Sverige har 290 kommuner.