Bläddra i lexikonet

Titel för den högste ledaren inom islam, betraktad som profeten Muhammeds efterträdare och både religiöst och politiskt överhuvud.

Den långvariga maktkampen och spänningen mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget, cirka 1947–1991. Kallas "kallt" eftersom stormakterna aldrig drabbade samman i öppen krigföring.

Dystopisk roman av Karin Boye från 1940 om ett sanningsserum i en totalitär värld som tvingar fram människors innersta tankar.

Unionen mellan Danmark, Norge och Sverige under en gemensam monark, bildad i Kalmar 1397 på initiativ av drottning Margareta. Den upplöstes 1523 när Sverige lämnade under Gustav Vasa.

Japansk självmordspilot under andra världskriget som medvetet störtade sitt flygplan mot fiendens mål. I vardagligt språk: någon som agerar livsfarligt och hänsynslöst.

Att ge upp och erkänna sig besegrad, särskilt när en armé eller stat överlämnar sig till fienden, ofta på överenskomna villkor.

En grupp resande, ofta med kameler eller andra packdjur, som färdas tillsammans genom öken eller ödemark, historiskt för handel. Används även om en lång rad fordon som kör i följd.

Person som avviker från eller förnekar den vedertagna läran, särskilt inom religion. I överförd betydelse: någon som trotsar rådande åsikter.

Åsikt eller lära som strider mot en etablerad religiös trosuppfattning; villolära. I överförd betydelse en uppfattning som bryter mot rådande dogmer inom ett område.

Svensk kontrollstämpel för guld och silver, infördes 1754 och föreställer riksvapnet Tre kronor i en trepassformad sköld. Fungerade som Sveriges första konsumentskydd för äkta ädelmetall.

Manlig härskare över ett kejsardöme, en titel som rangmässigt står över kung. Kejsaren styrde ofta över flera folk eller riken.

KGB var Sovjetunionens säkerhetstjänst, verksam 1954–1991. Den ansvarade för spionage, kontraspionage och inre säkerhet och blev en symbol för förtryck under kalla kriget.

Khan är en turkisk-mongolisk titel för furste eller härskare, buren av nomadiska stäppfolks hövdingar, till exempel Djingis khan.

En sammanhållen grupp av personer som hör ihop genom släktskap, samlad kring en ledare. Särskilt känt från Skottland och Irland.

Byggnad och samfund där munkar eller nunnor lever tillsammans i avskildhet, ägnade åt bön, arbete och religiöst liv enligt gemensamma regler.

Behållare för pilar som bärs på ryggen eller vid höften av en bågskytt. Tillverkades förr av läder, päls, näver eller trä.

Inom statistik och epidemiologi en grupp individer med en gemensam egenskap som följs över tid. Ursprungligen en truppavdelning i den romerska armén.

Ett område eller land som behärskas och styrs av en främmande stat. Kan även betyda en grupp människor, djur eller organismer som lever tillsammans på en plats.

System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.

Att ta makten över ett landområde utanför sitt eget och göra det till en koloni, ofta genom att bosätta sig och odla marken.

Kringresande försäljare av böcker, tidningar eller religiösa skrifter, ofta dörr till dörr. Förr även en som spred nyheter.

Samernas folkdräkt, en skjortliknande dräkt med vid nederdel. Ordet betecknar även en klänningsliknande dräkt som små barn förr bar.

Läger där stora grupper civila, ofta politiska motståndare eller förföljda folkgrupper, interneras under tvång på obestämd tid. Begreppet förknippas främst med nazisternas läger under andra världskriget.

Tätort som tidigare var handelsplats men saknade fulla stadsrättigheter. Var i Sverige en egen kommuntyp fram till 1971. Förekommer även som efterled i ortnamn.

Under medeltiden ett krigståg på den kristna trons vägnar, framför allt för att erövra Jerusalem. Bildligt även en storslagen kampanj mot något missförhållande.

Väpnad och organiserad konflikt mellan stater eller grupper som pågår under en längre tid; motsatsen till fred.

Inom totalförsvaret den uppgift man tilldelas och ska utföra om Sverige har höjd beredskap eller är i krig. Beslutas av Plikt- och prövningsverket.

Sätta en krona på någons huvud och därmed utnämna till monark, ofta i en högtidlig ceremoni. Bildligt: fullända eller utgöra höjdpunkten på något.

Den ceremoni vid vilken en monark formellt tillträder och kröns med krona som symbol för regentvärdigheten.

Ordningsföljd där händelser redovisas efter den tid de inträffade; även läran om tideräkning.

Som är ordnad efter tid, i den ordning händelserna inträffade. En kronologisk berättelse följer tidslinjen från början till slut.

Mycket rik person, ofta med en antydan om snålhet. Används skämtsamt eller raljerande om någon med stora rikedomar.

Amerikansk rasistisk hemlig organisation grundad 1865, känd för vita kåpor och våld mot framför allt svarta. Står för vit överhöghet.

En grav som av kulturhistoriska, konstnärliga eller lokalhistoriska skäl bedöms värd att bevara, ofta permanent, av kyrkogårdsförvaltningen.

Dekorativ blomslinga med yviga fantasiblommor, typisk för dalmålningar från 1700-talet. Räknas som ett av de mest kända motiven inom svensk folkkonst.

Något som finns kvar efter att resten försvunnit, förbrukats eller övergivits. Kan syfta på en rest från en svunnen tid eller på en avliden persons jordiska kvarlevor.

Det som finns kvar av något; rester. Används ofta om en avliden människas kropp (stoft) eller om lämningar från svunna tider.

Ålderdomligt ord för livmoder eller moderliv. Förekommer i dag främst i äldre texter och bibliska sammanhang.