Kalif
Titel för den högste ledaren inom islam, betraktad som profeten Muhammeds efterträdare och både religiöst och politiskt överhuvud.
Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.
Titel för den högste ledaren inom islam, betraktad som profeten Muhammeds efterträdare och både religiöst och politiskt överhuvud.
Den långvariga maktkampen och spänningen mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget, cirka 1947–1991. Kallas "kallt" eftersom stormakterna aldrig drabbade samman i öppen krigföring.
Dystopisk roman av Karin Boye från 1940 om ett sanningsserum i en totalitär värld som tvingar fram människors innersta tankar.
Unionen mellan Danmark, Norge och Sverige under en gemensam monark, bildad i Kalmar 1397 på initiativ av drottning Margareta. Den upplöstes 1523 när Sverige lämnade under Gustav Vasa.
Japansk självmordspilot under andra världskriget som medvetet störtade sitt flygplan mot fiendens mål. I vardagligt språk: någon som agerar livsfarligt och hänsynslöst.
Att ge upp och erkänna sig besegrad, särskilt när en armé eller stat överlämnar sig till fienden, ofta på överenskomna villkor.
En grupp resande, ofta med kameler eller andra packdjur, som färdas tillsammans genom öken eller ödemark, historiskt för handel. Används även om en lång rad fordon som kör i följd.
Person som avviker från eller förnekar den vedertagna läran, särskilt inom religion. I överförd betydelse: någon som trotsar rådande åsikter.
Åsikt eller lära som strider mot en etablerad religiös trosuppfattning; villolära. I överförd betydelse en uppfattning som bryter mot rådande dogmer inom ett område.
Svensk kontrollstämpel för guld och silver, infördes 1754 och föreställer riksvapnet Tre kronor i en trepassformad sköld. Fungerade som Sveriges första konsumentskydd för äkta ädelmetall.
Manlig härskare över ett kejsardöme, en titel som rangmässigt står över kung. Kejsaren styrde ofta över flera folk eller riken.
KGB var Sovjetunionens säkerhetstjänst, verksam 1954–1991. Den ansvarade för spionage, kontraspionage och inre säkerhet och blev en symbol för förtryck under kalla kriget.
Khan är en turkisk-mongolisk titel för furste eller härskare, buren av nomadiska stäppfolks hövdingar, till exempel Djingis khan.
En sammanhållen grupp av personer som hör ihop genom släktskap, samlad kring en ledare. Särskilt känt från Skottland och Irland.
Byggnad och samfund där munkar eller nunnor lever tillsammans i avskildhet, ägnade åt bön, arbete och religiöst liv enligt gemensamma regler.
Behållare för pilar som bärs på ryggen eller vid höften av en bågskytt. Tillverkades förr av läder, päls, näver eller trä.
Inom statistik och epidemiologi en grupp individer med en gemensam egenskap som följs över tid. Ursprungligen en truppavdelning i den romerska armén.
Ett område eller land som behärskas och styrs av en främmande stat. Kan även betyda en grupp människor, djur eller organismer som lever tillsammans på en plats.
System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.
Att ta makten över ett landområde utanför sitt eget och göra det till en koloni, ofta genom att bosätta sig och odla marken.
Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.