Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

K

K2

substantiv

Världens näst högsta berg (8 611 meter) i Karakoramkedjan mellan Pakistan och Kina. Namnet kommer från brittiska lantmätares beteckning: K för Karakoram, 2 för den andra toppen som mättes upp.

Chogori

Kåkstad

substantiv

Oplanerad bebyggelse av mycket enkel standard, ofta i utkanten av storstäder, som vanligen saknar el, rinnande vatten och avlopp. Kallas även slum.

SlumSlumområde

Kalfjäll

substantiv

Den del av fjället som ligger ovanför trädgränsen, där inga träd växer på grund av kyla och vind. Vegetationen består av låga växter som ris, mossor och lavar.

Kanarieöarna

substantiv

Spansk ögrupp i Atlanten utanför Nordvästafrikas kust, känd som populärt resmål med varmt klimat året om. Största öarna är Teneriffa och Gran Canaria.

Kap Verde

substantiv

Önation i Atlanten utanför Västafrikas kust, väster om Senegal. Består av tio vulkaniska öar och var tidigare en portugisisk koloni.

Katarakt

substantiv

Grumling av ögats lins som gör synen suddig, även kallad grå starr. Ordet kan även syfta på ett stort vattenfall, särskilt något av de sex vattenfallen i Nilen.

grå starr

Kebnekaise

substantiv

Sveriges högsta berg, beläget i Lappland. Namnet kommer från lulesamiskan och betyder ungefär "kitteltoppen".

Kiruna

substantiv

Sveriges nordligaste stad, belägen i Lappland och känd för sin stora järnmalmsgruva.

Klint

substantiv

Brant berg eller fristående bergvägg, ofta en klippa med tvärbranta sidor. Ordet är vanligt i ortnamn, särskilt på Gotland och Öland.

klippaberg

Klippa

substantiv

Hög, brant formation av berg eller sten, ofta vid hav eller i fjäll. Ordet är även ett verb som betyder att skära av med sax eller liknande redskap.

BergHäll

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book