Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

K

K i pengar

uttryck

K är en förkortning för tusen, från grekiskans kilo. Om pengar betyder till exempel 50k 50 000 kronor. Språkrådet rekommenderar dock tkr när man förkortar tusen kronor.

Tusentkr

Kaizen

substantiv

Japansk filosofi om ständiga förbättringar. Bygger på att många små, kontinuerliga förändringar i en process ger stora resultat över tid.

Kalenderår

substantiv

Tidsperioden från 1 januari till 31 december samma år. Används för bland annat bokföring och statistik, till skillnad från ett brutet räkenskapsår.

Kalenderdagsfaktor

substantiv

Ett tal som visar förhållandet mellan kalenderdagar och arbetsdagar i en schemaperiod, använt för att räkna ut löneavdrag vid tjänstledighet eller frånvaro.

1,4-regeln

Kalkyl

substantiv

Beräkning av ett troligt utfall, särskilt ekonomiskt. Inom matematiken även benämning på vissa beräkningsmetoder, som differential- och integralkalkyl.

BeräkningÖverslag

Kallhyra

substantiv

Hyra som endast avser själva bostaden, där kostnader för värme, vatten och el betalas separat av hyresgästen. Motsats till varmhyra.

grundhyra

Kampanj

substantiv

En planerad, tidsbegränsad satsning för att nå ett mål, till exempel inom reklam, politik eller välgörenhet. Även en serie militära operationer.

FälttågSatsning

Kampanjpris

substantiv

Tillfälligt nedsatt pris på en vara eller tjänst under en begränsad kampanjperiod, ofta för att locka kunder eller öka försäljningen.

reapriserbjudandepris

Kanban

substantiv

Metod för att visualisera och styra arbetsflöden, där uppgifter flyttas mellan kolumner på en tavla. Japanska för "skylt" eller "tavla".

Kapacitet

substantiv

Förmåga att prestera, rymma eller producera en viss mängd. Avser även en persons skicklighet eller en framstående expert inom ett område.

förmågaprestationsförmåga

Kapital

substantiv

Tillgångar i form av pengar eller annat av ekonomiskt värde som kan ge avkastning; förmögenhet. Används även bildligt om icke-ekonomiska resurser som ger makt eller fördelar, som socialt kapital eller förtroendekapital.

FörmögenhetTillgångar

Kapitalinkomst

substantiv

Inkomst som kommer från sparat kapital i stället for från arbete. Hit räknas räntor, utdelningar och kapitalvinster, som i Sverige beskattas med 30 procent.

kapitalintäkt

Kapitalisera

verb

Att dra ekonomisk vinning av något eller omvandla en tillgång till kapital. Inom ekonomi även att lägga upplupen ränta till kapitalbeloppet.

Kapitalism

substantiv

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Marknadsekonomi

Kapitalist

substantiv

Person som äger kapital och investerar det för att göra vinst. Inom marxistisk teori ägaren av produktionsmedlen, som lever på andras arbete.

StorägareFinansman

Kapitalistisk

adjektiv

Som präglas av eller hör till kapitalismen, det ekonomiska system där produktionsmedel ägs privat och drivs i vinstsyfte.

Kapitalskuld

substantiv

Det ursprungliga belopp man lånat, exklusive räntor och avgifter. Minskar i takt med att lånet amorteras.

låneskuld

Kapitaltillskott

substantiv

Pengar som tillförs ett företag eller en bostadsrättsförening för att stärka ekonomin, ofta för att betala av lån. I bostadsrätter kan tillskottet vara direkt eller indirekt.

Kapitalinjektion

Karens

substantiv

Väntetid innan en förmån eller ersättning börjar gälla, till exempel i en försäkring eller vid sjukdom. Ska motverka missbruk av systemet.

VäntetidKarenstid

Karensavdrag

substantiv

Avdrag på sjuklönen som görs när en anställd är sjuk. Det motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön och ersatte karensdagen 2019.

Karensdag

substantiv

Den första sjukdagen, då man tidigare inte fick någon sjuklön alls. Ersattes 2019 av karensavdrag, som i stället drar 20 procent av en genomsnittlig sjukveckas ersättning.

Karriär

substantiv

En persons yrkesbana och utveckling inom ett arbetsområde, ofta med tanke på framgång och befordran.

YrkesbanaLöpbana

Kartell

substantiv

Otillåten överenskommelse mellan företag om att begränsa konkurrensen, till exempel genom att samordna priser eller dela upp marknaden. Används även om kriminella nätverk, särskilt narkotikakarteller.

PriskartellKonkurrensbegränsning

Kassabok

substantiv

Bok eller register där man löpande antecknar sina inkomster och utgifter för att hålla ordning på ekonomin.

Räkenskapsbok

Kassaflöde

substantiv

In- och utflödet av pengar i ett företag eller hushåll under en viss period. Ett positivt kassaflöde innebär att mer pengar kommer in än som betalas ut.

LikviditetPenningflöde

Kassako

substantiv

Produkt eller affärsenhet med stor marknadsandel på en mogen marknad, som ger stabila intäkter med små investeringar. En av fyra kategorier i BCG-matrisen.

MjölkkoCash cow

Kassalikviditet

substantiv

Nyckeltal som visar hur väl ett företag kan betala sina kortfristiga skulder med likvida medel, alltså utan att sälja av varulagret. Beräknas som omsättningstillgångar minus varulager delat med kortfristiga skulder.

Kassation

substantiv

Att kassera eller skrota något som inte håller kvalitetskraven, till exempel defekta varor. Inom juridiken betecknar det att en dom upphävs av en högre instans.

SkrotningAnnullering

Key account manager

substantiv

Säljare med ansvar för ett företags viktigaste kunder, så kallade nyckelkunder. Förkortas KAM och kallas på svenska nyckelkundssäljare.

NyckelkundssäljareKAM

KF

uttryck

Förkortning för Kooperativa Förbundet, en svensk sammanslutning av konsumentföreningar som bland annat äger Coop.

Kooperativa Förbundet

Kia

substantiv

Kia är ett sydkoreanskt bilmärke, grundat 1944. Namnet brukar tolkas som "att stiga upp ur Asien".

Kick off

substantiv

Sammankomst, konferens eller fest som markerar starten på ett nytt arbetsår, projekt eller en lansering. Ordet kommer från fotbollens avspark.

Kkr

uttryck

Förkortning för tusen kronor, använd främst i ekonomiska facktexter och årsredovisningar. Språkrådet rekommenderar dock formen "tkr" i vanlig text.

Kolli

substantiv

En enskild förpackad enhet som ska transporteras, till exempel en låda eller kartong. Inom frakt väger ett paket upp till 30 kg; tyngre kolli räknas som gods.

PaketFörpackning

Kolumn i skattetabell

uttryck

Skattetabellen har sex kolumner, och vilken du ska läsa beror på inkomstens typ och din ålder. Kolumn 1 gäller till exempel lön för den som inte fyllt 66 år vid årets ingång.

Kommanditbolag

substantiv

Form av handelsbolag med minst en delägare som har obegränsat ansvar (komplementär) och minst en med begränsat ansvar (kommanditdelägare).

Kommers

substantiv

Handel och affärsverksamhet; köpande och säljande av varor. Vardagligt även om livlig aktivitet, "full kommers".

HandelAffärer

Kommersiell

adjektiv

Affärsmässig; som rör handel och köpenskap. Ibland något nedsättande om sådant som främst är inriktat på att tjäna pengar och vinstintressen snarare än konstnärliga eller andra värden.

affärsmässig

Kommission

substantiv

Grupp personer som tillsatts för att utreda en viss fråga, till exempel en haverikommission. Inom handel: provision eller uppdrag att sälja något för någon annans räkning.

UtredningNämnd

Kompanjon

substantiv

En person som driver ett företag tillsammans med någon annan och delar ansvar, vinst och risk.

DelägareAffärspartner

Kompensation

substantiv

Ersättning eller gottgörelse för en förlust, skada eller olägenhet. Även det att väga upp en brist på ett område med en styrka på ett annat.

ErsättningGottgörelse

Kompensera

verb

Väga upp, ersätta eller gottgöra för en brist, förlust eller skada så att en balans återställs.

GottgöraErsätta

Kompetens

substantiv

Förmåga och kunnande som krävs för att klara en viss uppgift, ofta i arbetslivet. I juridiska sammanhang även formell behörighet, till exempel en domstols eller myndighets rätt att besluta i en fråga.

KunnandeSkicklighet

Kompetensförsörjning

substantiv

En organisations arbete med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens för att kunna utföra sina uppgifter på kort och lång sikt.

Personalförsörjning

Kompetensutveckling

substantiv

Insatser som ger anställda eller ledning möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll, till exempel genom utbildningar och kurser.

FortbildningVidareutbildning

Kompledig

adjektiv

Ledig från jobbet som kompensation för tidigare övertid eller mertid, i stället för att få betalt. Den lediga tiden kallas kompledighet eller komp.

Komptid

substantiv

Ledig tid som en anställd får i stället för pengar som ersättning för övertid eller mertid. Kortform av kompensationstid.

KompensationsledighetKompensationstid

Koncept

substantiv

En grundläggande idé eller ett genomtänkt upplägg för något, till exempel ett affärskoncept. Även ett utkast eller koncept till en text.

IdéUpplägg

Koncern

substantiv

Grupp av företag där ett moderbolag äger eller kontrollerar ett eller flera dotterbolag.

FöretagsgruppBolagsgrupp

Koncession

substantiv

Tillstånd från en myndighet att bedriva en verksamhet som annars är begränsad i lag, till exempel gruvdrift, elnät eller bankrörelse. Även: eftergift eller medgivande i en förhandling.

TillståndMedgivande

Konglomerat

substantiv

En blandning eller hopgyttring av olika delar. Inom ekonomi en koncern av flera olika, ofta orelaterade, företag. Inom geologi en bergart av sammankittade rundade stenfragment.

hopgyttringblandning

Konjunktur

substantiv

Det rådande ekonomiska läget i ett land, mätt i bland annat tillväxt, arbetslöshet och inflation. Man talar om högkonjunktur när ekonomin går bra och lågkonjunktur när den går dåligt.

ekonomiskt läge

Konka

slang

Vardagligt uttryck för att gå i konkurs.

gå i konkursgå omkull

Konkurrens

substantiv

Tävlan mellan flera parter om samma sak, till exempel företag som slåss om kunder genom lägre priser eller bättre kvalitet. Även rivalitet mer allmänt.

TävlanRivalitet

Konkurrent

substantiv

Person, företag eller organisation som tävlar med en annan om samma mål, kunder eller resurser.

medtävlarerival

Konkurrera

verb

Konkurrera betyder att tävla eller kämpa med andra om något, till exempel kunder, marknadsandelar, en plats eller en seger.

TävlaRivalisera

Konkurs

substantiv

Rättsligt förfarande där ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder avvecklas och tillgångarna fördelas mellan borgenärerna.

Konsolidera

verb

Stärka, befästa eller stabilisera något så att det blir mer varaktigt. Kan också betyda att slå samman flera enheter, resurser eller skulder till en enda.

BefästaStärka

Konsortium

substantiv

Tillfällig sammanslutning av företag, organisationer eller investerare som samarbetar kring ett gemensamt projekt eller för att dela risk och kostnader.

Konsult

substantiv

Rådgivande specialist som mot betalning anlitas för uppdrag inom ett visst kvalificerat område. Tidigare även benämning på rådgivande statsråd utan departement.

rådgivarefackman

Konsument

substantiv

Person som köper eller använder varor och tjänster för eget bruk; motsatsen är producent. Inom biologin en organism som får sin näring genom att äta andra organismer.

SlutanvändareFörbrukare

Konsumenttjänstlagen

substantiv

Lagen som skyddar dig som privatperson när ett företag utför en tjänst åt dig, till exempel reparationer eller byggjobb. Reglerna är tvingande och får inte ge dig sämre villkor.

Konsumera

verb

Att förbruka eller använda upp en vara eller resurs. Oftast om att köpa och göra av med varor och tjänster, men även om att förtära mat eller dryck.

FörbrukaFörtära

Konsumtion

substantiv

Användning och förbrukning av varor och tjänster för att tillfredsställa behov. Inom nationalekonomin en av de stora delarna av samhällsekonomin.

Kontaktlös betalning

substantiv

Betalning där kortet eller mobilen hålls mot terminalen utan att sättas i eller dras, via trådlös NFC-teknik. Mindre belopp kan ofta betalas utan PIN-kod.

blippa

Kontantinsats

substantiv

Den del av ett bostadspris som köparen själv betalar med egna pengar, eftersom banken inte lånar ut hela summan.

Kontera

verb

Inom bokföring: att märka en affärshändelse, till exempel en faktura, med rätt konton så att den bokförs korrekt.

Bokföra

Kontering

substantiv

Inom bokföring att koppla en affärshändelse till rätt bokföringskonton så att den registreras korrekt, ofta med angivande av moms, kostnadsställe och liknande.

Kontoinnehavare

substantiv

Person eller organisation som står som ägare till ett konto, till exempel ett bankkonto, e-postkonto eller konto i en nättjänst.

KontohavareKontoägare

Kontonummer

substantiv

Sifferkombination som identifierar ett enskilt bankkonto, så att pengar kan sättas in på eller tas ut från rätt konto.

Bankkontonummer

Kontoutdrag

substantiv

En sammanställning från banken som visar saldot och transaktionerna på ett bankkonto under en period.

transaktionshistorik

Kooperativ

substantiv

En sammanslutning där medlemmarna gemensamt äger och driver en verksamhet och delar på nyttan, till exempel ett föräldrakooperativ. Som adjektiv betyder ordet sådant som hör samman med samverkan.

AndelsföreningFörening

Köpeskilling

substantiv

Det pris som köpare och säljare kommit överens om för en vara eller egendom, exempelvis en fastighet. Inom juridiken den summa som anges i köpekontraktet.

prisförsäljningspris

Köpkraft

substantiv

Mått på hur mycket varor och tjänster en summa pengar eller en inkomst räcker till. Sjunker när inflationen stiger.

köpförmåga

Kortfristiga skulder

substantiv

Skulder som ett företag förväntas betala inom ett år, till exempel leverantörsskulder och kortfristiga lån. Redovisas skilt från långfristiga skulder i balansräkningen.

Kortinnehavare

substantiv

Den person som ett betal- eller kreditkort är utställt till och som ansvarar för kortet och de köp som görs med det.

Korttidsarbete

substantiv

Statligt stödd åtgärd där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön medan staten, arbetsgivaren och den anställde delar på kostnaden. Ett sätt att behålla personal under kriser i stället för att säga upp den.

KorttidspermitteringPermittering

Korttidspermittering

substantiv

Arbetsmarknadsåtgärd där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid en ekonomisk kris, medan staten betalar stöd för en stor del av lönekostnaden. Kallas formellt korttidsarbete.

Korttidsarbete

Kostförmån

substantiv

Skattepliktig förmån som uppstår när en anställd får fri eller subventionerad mat betald av arbetsgivaren. Förmånsvärdet beräknas enligt en schablon.

Måltidsförmån

Kostnad

substantiv

Den summa pengar eller resurser som krävs för att köpa en vara eller tjänst, eller det som måste offras för att uppnå ett mål.

utgiftavgift

Kostnadsställe

substantiv

En avgränsad enhet inom ett företag eller en organisation där kostnader uppstår och samlas, till exempel en avdelning eller funktion. Används för uppföljning och ansvarsfördelning.

Kostnadscentrum

KPA

uttryck

KPA är ett svenskt tjänstepensionsbolag som förvaltar pensionen för anställda i kommuner och regioner. Bokstäverna kommer ursprungligen från Kommunsektorns Pension.

KPA Pension

substantiv

Svenskt tjänstepensionsbolag som förvaltar och administrerar tjänstepension åt anställda inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Bolaget förvaltar pensioner åt drygt två miljoner kunder.

KPI

substantiv

Förkortning för konsumentprisindex, SCB:s mått på den allmänna prisnivåns utveckling och Sveriges vanligaste inflationsmått. I affärssammanhang står KPI även för engelskans key performance indicator, ett nyckeltal som mäter måluppfyllelse.

KonsumentprisindexNyckeltal

KPIF

uttryck

Konsumentprisindex med fast ränta; ett inflationsmått där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort. Riksbankens inflationsmål på 2 procent mäts i KPIF.

Kr

substantiv

Förkortning för krona eller kronor, den svenska valutan. Skrivs vanligen efter beloppet, till exempel "50 kr".

KronaKronor

KRAV-märket

substantiv

Svensk märkning som visar att en livsmedelsprodukt är ekologisk och hållbart producerad, med extra höga krav på djuromsorg, klimat och socialt ansvar. KRAV:s regler går längre än EU:s minimikrav för ekologiskt.

Kredit

substantiv

Rätt att få en vara eller tjänst nu och betala senare; lån eller betalningsanstånd som beviljas av en säljare eller långivare. Inom bokföring även den högra sidan av ett konto, motsatsen till debet.

lånbetalningsanstånd

Kreditera

verb

Inom bokföring: föra in ett belopp på kreditsidan av ett konto, motsatsen till att debitera. I vidare bemärkelse även att helt eller delvis stryka ett fakturabelopp, ofta via en kreditnota.

Krediterad

adjektiv

Om en faktura eller ett belopp: makulerad eller nedsatt genom en kreditfaktura. Säljaren stryker eller minskar då summan kunden skulle betala, ofta vid felfakturering eller retur.

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book