Bläddra i lexikonet

Japansk filosofi om ständiga förbättringar. Bygger på att många små, kontinuerliga förändringar i en process ger stora resultat över tid.

Tillgångar i form av pengar eller annat av ekonomiskt värde som kan ge avkastning; förmögenhet. Används även bildligt om icke-ekonomiska resurser som ger makt eller fördelar, som socialt kapital eller förtroendekapital.

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Den första sjukdagen, då man tidigare inte fick någon sjuklön alls. Ersattes 2019 av karensavdrag, som i stället drar 20 procent av en genomsnittlig sjukveckas ersättning.

Nyckeltal som visar hur väl ett företag kan betala sina kortfristiga skulder med likvida medel, alltså utan att sälja av varulagret. Beräknas som omsättningstillgångar minus varulager delat med kortfristiga skulder.

Affärsmässig; som rör handel och köpenskap. Ibland något nedsättande om sådant som främst är inriktat på att tjäna pengar och vinstintressen snarare än konstnärliga eller andra värden.

Förmåga och kunnande som krävs för att klara en viss uppgift, ofta i arbetslivet. I juridiska sammanhang även formell behörighet, till exempel en domstols eller myndighets rätt att besluta i en fråga.

Tävlan mellan flera parter om samma sak, till exempel företag som slåss om kunder genom lägre priser eller bättre kvalitet. Även rivalitet mer allmänt.

Rättsligt förfarande där ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder avvecklas och tillgångarna fördelas mellan borgenärerna.

Stärka, befästa eller stabilisera något så att det blir mer varaktigt. Kan också betyda att slå samman flera enheter, resurser eller skulder till en enda.

Rådgivande specialist som mot betalning anlitas för uppdrag inom ett visst kvalificerat område. Tidigare även benämning på rådgivande statsråd utan departement.

Person som köper eller använder varor och tjänster för eget bruk; motsatsen är producent. Inom biologin en organism som får sin näring genom att äta andra organismer.

Att förbruka eller använda upp en vara eller resurs. Oftast om att köpa och göra av med varor och tjänster, men även om att förtära mat eller dryck.

Användning och förbrukning av varor och tjänster för att tillfredsställa behov. Inom nationalekonomin en av de stora delarna av samhällsekonomin.

Inom bokföring att koppla en affärshändelse till rätt bokföringskonton så att den registreras korrekt, ofta med angivande av moms, kostnadsställe och liknande.

Det pris som köpare och säljare kommit överens om för en vara eller egendom, exempelvis en fastighet. Inom juridiken den summa som anges i köpekontraktet.

Svenskt tjänstepensionsbolag som förvaltar och administrerar tjänstepension åt anställda inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Bolaget förvaltar pensioner åt drygt två miljoner kunder.

Förkortning för konsumentprisindex, SCB:s mått på den allmänna prisnivåns utveckling och Sveriges vanligaste inflationsmått. I affärssammanhang står KPI även för engelskans key performance indicator, ett nyckeltal som mäter måluppfyllelse.

Svensk märkning som visar att en livsmedelsprodukt är ekologisk och hållbart producerad, med extra höga krav på djuromsorg, klimat och socialt ansvar. KRAV:s regler går längre än EU:s minimikrav för ekologiskt.

Rätt att få en vara eller tjänst nu och betala senare; lån eller betalningsanstånd som beviljas av en säljare eller långivare. Inom bokföring även den högra sidan av ett konto, motsatsen till debet.