Bläddra i lexikonet

Japansk filosofi om ständiga förbättringar. Bygger på att många små, kontinuerliga förändringar i en process ger stora resultat över tid.

Tillgångar i form av pengar eller annat av ekonomiskt värde som kan ge avkastning; förmögenhet. Används även bildligt om icke-ekonomiska resurser som ger makt eller fördelar, som socialt kapital eller förtroendekapital.

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Den första sjukdagen, då man tidigare inte fick någon sjuklön alls. Ersattes 2019 av karensavdrag, som i stället drar 20 procent av en genomsnittlig sjukveckas ersättning.

Nyckeltal som visar hur väl ett företag kan betala sina kortfristiga skulder med likvida medel, alltså utan att sälja av varulagret. Beräknas som omsättningstillgångar minus varulager delat med kortfristiga skulder.

Affärsmässig; som rör handel och köpenskap. Ibland något nedsättande om sådant som främst är inriktat på att tjäna pengar och vinstintressen snarare än konstnärliga eller andra värden.

Förmåga och kunnande som krävs för att klara en viss uppgift, ofta i arbetslivet. I juridiska sammanhang även formell behörighet, till exempel en domstols eller myndighets rätt att besluta i en fråga.

Tävlan mellan flera parter om samma sak, till exempel företag som slåss om kunder genom lägre priser eller bättre kvalitet. Även rivalitet mer allmänt.

Rättsligt förfarande där ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder avvecklas och tillgångarna fördelas mellan borgenärerna.

Stärka, befästa eller stabilisera något så att det blir mer varaktigt. Kan också betyda att slå samman flera enheter, resurser eller skulder till en enda.