Bläddra i lexikonet

Mansnamn av skotsk-gaeliskt ursprung, motsvarande Johannes. Betyder ’Gud är nådig’.

Mansnamn som är den arabiska formen av Abraham. Ibrahim är en central profet inom islam och räknas som stamfader till både araber och judar.

Kvinnonamn ur nordisk mytologi. Idun är ungdomens gudinna som vaktar de äpplen som håller asagudarna eviga unga. Namnet tolkas som 'den föryngrande'.

Ilse är ett kvinnonamn, en tysk kortform av Elisabet, som ytterst kommer av hebreiskan och betyder ungefär "Gud är min ed".

Iman är ett namn av arabiskt ursprung som betyder 'tro' eller 'trofasthet'. Det bärs oftast av kvinnor på arabiska och av män på persiska.

Bibliskt mansnamn av hebreiskt ursprung som betyder "Gud med oss". I Jesaja och Matteusevangeliet ett namn på den utlovade Messias.

Kvinnonamn som ursprungligen är en kortform av namn som slutar på -ina, till exempel Josefina och Vilhelmina. Används idag även som självständigt namn.

Kvinnonamn, spansk form av Agnes. Av grekiskt ursprung med betydelsen "ren" eller "oskuldsfull", senare kopplat till latinets agnus, "lamm".

Kvinnonamn bildat till gudanamnet Ing (Yngve), en fornnordisk fruktbarhetsgud. Kan även vara en smekform av Inga.

Svenskt mansnamn av fornnordiskt ursprung, sammansatt av gudanamnet Ing och mar ("den berömde"). Ett av de äldsta belagda svenska namnen, funnet på runstenar från 1000-talet.

Kvinnonamn av nordiskt ursprung, en yngre form av Ingegerd. Innehåller gudanamnet Ing och kan tolkas som "skyddad av guden Ing".

Kvinnonamn av fornnordiskt ursprung, av Ingifridh, där Ing syftar på fruktbarhetsguden Ing(waz) och -fridh betyder 'skön' eller 'älskad'. Ungefär 'älskad av guden Ing'.

Svenskt mansnamn av fornnordiskt ursprung, sammansatt av gudanamnet Ing och ordet för "krigare". Känt från vikingatida runstenar resta till minne av Ingvar den vittfarne.

Kvinnonamn av grekiskt ursprung med betydelsen "fred". Eirene var fredens gudinna i grekisk mytologi.

Kvinnonamn av grekiskt ursprung med betydelsen "regnbåge". Iris var regnbågens gudinna i grekisk mytologi och är även namnet på ögats färgade del och en blomma.

Kvinnonamn av tyskt ursprung, kortform av namn som börjar på det fornhögtyska ledet irmin, "hel, stor". Klassiskt namn som även används i Sverige.

Kvinnonamn; spansk och portugisisk form av Elisabet, med den hebreiska grundbetydelsen "Gud är min ed" eller "helgad åt Gud".

Kvinnonamn, en fransk-spansk form av Elisabet. Härstammar från hebreiskan och tolkas vanligen som "Gud är fullkomlighet" eller "min Gud är ed".

Kvinnonamn av italienskt ursprung, en form av Elisabet, ytterst av hebreiskt ursprung med betydelsen "Gud är min ed".

Kvinnonamn, fransk form av Isabel som ytterst går tillbaka på Elisabet. Betyder ungefär "Gud är min ed". I almanackan stavas namnet av tradition Isabella.

Mansnamn, en stavningsvariant av Isak. Av hebreiskt ursprung (Jitschaq) med betydelsen "han skrattar" eller "må han le".

Mansnamn av hebreiskt ursprung. Kommer av Jitschak, "han skrattar", och bärs i Bibeln av patriarken Isak, son till Abraham och Sara.

Kvinnonamn känt från den medeltida kärlekssagan om Tristan och Isolde och Wagners opera. Bärs i Sverige av ett fåtal.

Bibliskt mansnamn av hebreiskt ursprung, ungefär "den som kämpar med Gud". Är även namnet på staten Israel och det judiska folket.

Mansnamn, slavisk och särskilt rysk form av Johannes med betydelsen 'Gud har förbarmat sig'. Den ryska smekformen är Vanja.

Mansnamn av fornnordiskt ursprung. Förleden betyder "idegran" eller "båge av idegran" och efterleden "krigare", alltså ungefär "bågkrigare".

Engelskt kvinnonamn som betyder "murgröna". Ett naturnamn som symboliserar trohet och evighet, populärt sedan slutet av 1800-talet.