Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

I

I i hbtqi

substantiv

I:et i förkortningen hbtqi står för intersex, det vill säga personer som föds med en kropp, hormoner eller genetik som inte entydigt passar in i normerna om man eller kvinna.

intersex

IBD

uttryck

IBD står för engelskans inflammatory bowel disease, på svenska inflammatorisk tarmsjukdom. Det är ett samlingsnamn för kroniska tarminflammationer, främst Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

inflammatorisk tarmsjukdom

IBS

substantiv

Irritabel tarm; en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom med återkommande buksmärtor, gaser och växlande diarré eller förstoppning.

Irritabel tarmKänslig tarm

ICD

uttryck

Internationell klassifikation av sjukdomar, ett kodsystem från Världshälsoorganisationen som används för diagnoser i sjukvården. I Sverige gäller versionen ICD-10-SE.

ICE

uttryck

Märkning för en nödkontakt i mobiltelefonen. Genom att spara en anhörig under namnet ICE kan räddningspersonal snabbt nå dina närstående vid en olycka.

Idiopatisk

adjektiv

Om sjukdom eller tillstånd: som uppstår av sig självt, utan känd eller påvisbar orsak. Används framför allt inom medicinen.

IGT

substantiv

IGT står för "impaired glucose tolerance", på svenska nedsatt glukostolerans. Ett förstadium till typ 2-diabetes där blodsockret stiger för mycket efter en glukosbelastning.

Nedsatt glukostoleransPrediabetes

Ihållande

adjektiv

Som fortsätter oavbrutet under lång tid utan att avta. Används ofta om exempelvis regn, smärta eller applåder.

KontinuerligOavbruten

Ikterus

substantiv

Medicinsk term för gulsot; gulaktig färgning av hud och ögonvitor som uppstår när ämnet bilirubin ansamlas i kroppen. Är ett symtom, inte en sjukdom.

Gulsot

Ileus

substantiv

Medicinsk term för tarmvred, det vill säga stopp i passagen genom tarmen. Kan vara mekanisk (fysiskt hinder) eller paralytisk (förlamad tarmrörelse).

TarmvredTarmstopp

Imbecill

adjektiv

Ålderdomlig och i dag nedsättande beteckning för en person med svår intellektuell funktionsnedsättning. Numera används ordet nästan bara som skällsord i betydelsen dum eller korkad. Bör undvikas.

Immobilisering

substantiv

Att göra en kroppsdel orörlig, till exempel med gips eller ortos, så att en skada eller fraktur kan läka. Långvarig immobilisering kan ge stelhet och muskelförsvagning.

Fixering

Immun

adjektiv

Motståndskraftig mot en viss sjukdom så att man inte blir smittad. Bildligt även okänslig för påverkan eller kritik.

MotståndskraftigOkänslig

Immunförsvar

substantiv

Kroppens samlade försvar mot skadliga mikroorganismer som virus, bakterier och svampar. Består av celler och vävnader som upptäcker och oskadliggör inkräktare.

immunsystem

Immunitet

substantiv

Motståndskraft mot smittämnen och sjukdomar. Inom juridiken avser ordet även en särskild befrielse från åtal eller rättsliga skyldigheter, till exempel för diplomater.

Impotens

substantiv

Oförmåga hos en man att få eller behålla erektion för sexuell aktivitet. Kallas medicinskt erektil dysfunktion och kan ha kroppsliga eller psykiska orsaker.

erektil dysfunktionpotensbesvär

Impotent

adjektiv

Om en man: oförmögen att få eller behålla erektion, numera oftast kallat erektil dysfunktion. I bildlig mening även kraftlös eller maktlös.

MaktlösKraftlös

In vitro

uttryck

Latin för 'i glas'. Betecknar biologiska försök som utförs i provrör eller odlingsskål, utanför en levande kropp – som vid provrörsbefruktning (IVF).

Inavel

substantiv

Fortplantning mellan nära släktingar. Minskar den genetiska variationen och ökar risken för ärftliga sjukdomar och defekter hos avkomman.

Incidens

substantiv

Antalet nya fall av en sjukdom i en befolkning under en viss tid. Inom fysiken även en stråles infallsvinkel mot en yta.

Indicerad

adjektiv

Medicinskt eller tekniskt motiverad och rekommenderad i ett visst fall. En indicerad behandling är lämplig utifrån patientens tillstånd eller diagnos.

MotiveradLämplig

Indikation

substantiv

Tecken eller omständighet som tyder på något. Inom medicinen: ett skäl som talar för en viss behandling eller undersökning. Motsats: kontraindikation.

Indikera

verb

Antyda, peka på eller vara ett tecken på något. Används ofta om mätvärden eller symptom som tyder på ett visst tillstånd.

antydaange

Indolent

adjektiv

Loj, håglös och oföretagsam. Inom medicinen om ett tillstånd som inte gör ont eller växer mycket långsamt, till exempel en indolent tumör.

HåglösLoj

Infarkt

substantiv

Vävnadsdöd i ett organ när blodtillförseln stryps, oftast av en blodpropp. I vardagstal syftar ordet nästan alltid på hjärtinfarkt.

HjärtinfarktBlodpropp

Infektion

substantiv

Tillstånd då sjukdomsframkallande mikroorganismer som bakterier, virus eller svamp tränger in i kroppen, förökar sig och orsakar skada. Kan ge symtom som feber, rodnad och värk.

Smitta

Inferior

adjektiv

Underlägsen eller av lägre rang. På engelska betyder 'inferior' 'sämre'; inom anatomin och latinet betyder det 'nedre, undre'.

Infertil

adjektiv

Oförmögen att fortplanta sig eller få barn; ofruktsam, steril. Används främst i medicinska sammanhang om personer eller par.

ofruktsamsteril

Infiltration

substantiv

Inträngande av något i en kropp eller struktur. Medicinskt: när vätska eller celler tränger in i en vävnad. Bildligt: att i hemlighet ta sig in i en grupp eller organisation.

Inträngande

Inflammation

substantiv

Kroppens naturliga försvarsreaktion mot skada eller infektion, med rodnad, svullnad, värme och smärta. Kan vara akut eller långvarig (kronisk).

Retning

Influensa

substantiv

Smittsam virussjukdom i luftvägarna med feber, muskelvärk och hosta. Sprids lätt och återkommer i årliga epidemier under vinterhalvåret.

SäsongsinfluensaFlunsa

Infusion

substantiv

Långsam tillförsel av vätska, läkemedel eller näring direkt i en ven, i dagligt tal kallat dropp. Avser även själva vätskan som ges.

DroppIntravenös tillförsel

Inhibition

substantiv

Hämning; att en reaktion, ett beteende eller en process undertrycks eller bromsas. Inom psykologin blockering av en handling trots att stimulus finns.

HämningBlockering

Injektion

substantiv

Insprutning av ett läkemedel eller annan vätska i kroppen med hjälp av en spruta.

InsprutningSpruta

Injicera

verb

Spruta in en vätska, oftast läkemedel, i kroppen med hjälp av en spruta eller kanyl.

Spruta in

Inkontinens

substantiv

Oförmåga att kontrollera tömningen av urinblåsa eller tarm, så att urin eller avföring läcker ofrivilligt.

läckage

Inkubationstid

substantiv

Tiden mellan smittotillfället och det att en infektionssjukdom bryter ut med symtom. Längden varierar från timmar till flera år beroende på sjukdom.

Inremitterande

adjektiv

Som skickar en remiss; om den läkare eller vårdenhet som remitterar en patient vidare för undersökning eller behandling.

Remitterande

Insemination

substantiv

Konstgjord befruktning där sperma förs in i livmodern eller livmoderhalsen utan samlag, använd både inom human fertilitetsvård och djuravel.

Insomnia

substantiv

Sömnlöshet; ihållande svårigheter att somna, sova sammanhängande eller få återhämtande sömn, så att vardagen påverkas. Den svenska facktermen är insomni.

SömnlöshetInsomni

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book