Bläddra i lexikonet

Kemisk beteckning för vätgas, en gas som består av två sammanbundna väteatomer.

Nederbörd i form av iskorn eller iskulor som faller vid kraftiga åskväder. Även de små blykulor som skjuts ut ur ett hagelgevär.

Synvilla där avlägset vatten eller föremål tycks synas, orsakad av att ljuset bryts i luftlager med olika temperatur. Bildligt: en lockande men ouppnåelig dröm.

Ett materials förmåga att motstå belastning och yttre krafter utan att brista eller deformeras.

Ringformat ljusfenomen runt solen eller månen, orsakat av att ljus bryts i iskristaller i atmosfären. Även: ljusring eller gloria.

Gemensamt namn på grundämnena i periodiska systemets grupp 17, till exempel fluor, klor, brom och jod. Ordet används också om halogenlampor, som ger ett klart ljus.

Mängden eller koncentrationen av ett ämne i en blandning, till exempel alkoholhalt eller salthalt. Som adjektiv betyder halt även hal eller ofärdig på ett ben.

En växts förmåga att överleva vinterns kyla. Perenner delas in i härdighetszoner från A, som tål hela landet, till D, som är känsligast.

Vatten med hög halt av kalcium- och magnesiumjoner. Ger kalkavlagringar i kokkärl och rör samt gör att tvål och tvättmedel skummar sämre.

Ett mått på hur fort något rör sig, alltså sträcka per tidsenhet, ofta angivet i kilometer i timmen.

Stång som vilar mot en stödpunkt och förstärker en kraft, så att en liten ansträngning kan flytta en tung last. Inom ekonomi: lånat kapital som förstärker avkastningen.

Beskriver en världsbild eller modell där solen, inte jorden, utgör solsystemets centrum. Etablerades vetenskapligt av Copernicus på 1500-talet.

Läran om blodet, de blodbildande organen och deras sjukdomar. En medicinsk specialitet som omfattar bland annat leukemi, anemi och blödningsrubbningar.

Det järnrika, röda proteinet i de röda blodkropparna som binder syre i lungorna och transporterar det ut till kroppens vävnader. Förkortas Hb.

Det vetenskapliga släktnamnet för blåsippa (Hepatica nobilis), en tidig vårblomma. Namnet syftar på de leverlika bladen.

Ärftlighet; att egenskaper eller sjukdomar förs vidare från föräldrar till barn. Termen används främst inom medicin och genetik.

Organism som har både hanliga och honliga könsorgan. Förekommer naturligt hos många växter och djur; om människa avses individ med oklart utvecklat kön.

Enheten för frekvens i SI-systemet, med beteckningen Hz. En hertz motsvarar en svängning eller händelse per sekund.

Som består av olikartade, sinsemellan skilda delar; oenhetlig och blandad. Motsatsen till homogen.

Som leder fram till lösningar genom prövande, tumregler och erfarenhet snarare än fullständiga bevis. Ofta snabbt, men inte garanterat korrekt.

Hona av kronhjort eller dovhjort. Hannen kallas hjort och ungen kalv. Hinden är betydligt mindre än hjorten.

En hjärnstruktur i tinningloben som är central för minne och inlärning. Den omvandlar korttidsminnen till långtidsminnen.

Vävnadslära, läran om biologiska vävnaders mikroskopiska uppbyggnad, celltyper och struktur, studerad i mikroskop.

Ett område med högt lufttryck, oftast förknippat med torrt, lugnt och stabilt väder. Används även bildligt om hög aktivitet, som i "jobba för högtryck".

Kroppens förmåga att hålla sin inre miljö stabil – som temperatur, vätskebalans och blodsocker – trots förändringar i omgivningen.

Det vetenskapliga namnet på den moderna människan, den enda nu levande underarten av arten Homo sapiens. Det dubbla "sapiens" betonar människans förnuft och självmedvetande.

Ett kemiskt ämne som bildas i kroppens körtlar och styr funktioner som tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och humör. Transporteras via blodet till olika organ.

hPa är förkortningen för hektopascal, den enhet som lufttryck mäts i inom meteorologin. En hektopascal motsvarar 100 pascal och ersatte 1986 enheten millibar i Sverige.

Samlingsnamn för de vetenskaper som studerar människan som kulturell varelse, till exempel språk, historia, filosofi och litteratur.

Som har tillförts väte genom hydrering. Används särskilt om fett och oljor som härdats till fastare form, exempelvis vid tillverkning av margarin.