Bläddra i lexikonet

Kemisk beteckning för vätgas, en gas som består av två sammanbundna väteatomer.

Nederbörd i form av iskorn eller iskulor som faller vid kraftiga åskväder. Även de små blykulor som skjuts ut ur ett hagelgevär.

Synvilla där avlägset vatten eller föremål tycks synas, orsakad av att ljuset bryts i luftlager med olika temperatur. Bildligt: en lockande men ouppnåelig dröm.

Ett materials förmåga att motstå belastning och yttre krafter utan att brista eller deformeras.

Ringformat ljusfenomen runt solen eller månen, orsakat av att ljus bryts i iskristaller i atmosfären. Även: ljusring eller gloria.

Gemensamt namn på grundämnena i periodiska systemets grupp 17, till exempel fluor, klor, brom och jod. Ordet används också om halogenlampor, som ger ett klart ljus.

Mängden eller koncentrationen av ett ämne i en blandning, till exempel alkoholhalt eller salthalt. Som adjektiv betyder halt även hal eller ofärdig på ett ben.

En växts förmåga att överleva vinterns kyla. Perenner delas in i härdighetszoner från A, som tål hela landet, till D, som är känsligast.

Vatten med hög halt av kalcium- och magnesiumjoner. Ger kalkavlagringar i kokkärl och rör samt gör att tvål och tvättmedel skummar sämre.

Ett mått på hur fort något rör sig, alltså sträcka per tidsenhet, ofta angivet i kilometer i timmen.