Hailey
Kvinnonamn av engelskt ursprung, variant av Hayley. Kommer från ett efternamn baserat på ortnamn som betyder "höäng". Populärt sedan slutet av 1900-talet.
Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.
Kvinnonamn av engelskt ursprung, variant av Hayley. Kommer från ett efternamn baserat på ortnamn som betyder "höäng". Populärt sedan slutet av 1900-talet.
Mansnamn av fornnordiskt ursprung, av äldre Hakon. Det är sammansatt av leder som betyder "hög" och "ättling" och tolkas som "den högättade".
Mansnamn som vanligen ses som en smekform av Hans, en tysk kortform av Johannes med betydelsen "Gud har förbarmat sig". Kan även härledas ur det forntyska Hampo.
Ett tecken i det arabiska skriftspråket som markerar ett glottalt stopp, en kort paus i uttalet. Hamza är även ett vanligt arabiskt mansnamn som betyder "lejon".
Kvinnonamn av hebreiskt ursprung som betyder 'ynnest, nåd'. En vanlig stavningsvariant av Hanna.
Mansnamn som är en kortform av Johannes, av hebreiskt ursprung med betydelsen "Gud är nådig". Etablerat i Norden via sydtyska och österrikiska former.
Mansnamn som är en nordisk och tysk kortform av Johannes. Namnet betyder ungefär 'Gud är nådig'.
Mansnamn av fornnordiskt ursprung med betydelsen "härskare över hären" eller "krigarhövding". Har burits av flera nordiska kungar genom historien.
Kvinnonamn, den engelska formen av franska Henriette. Går tillbaka på det germanska Heimrik, av leden 'hem' och 'härskare'.
Mansnamn av arabiskt ursprung med betydelsen "den gode" eller "den vackre". Buret av profeten Muhammeds dotterson och vanligt i hela arabvärlden.
Förnamn av arabiskt ursprung som betyder "liv". Bärs av både flickor och pojkar, men främst av kvinnor.
Ett mansnamn av grekiskt ursprung med betydelsen "den som håller fast" eller "beskyddaren". Bärs även av den trojanske hjälten Hektor i Iliaden.
Kvinnonamn, en nordisk smekform av Hedvig. Går tillbaka på germanska Haduwig, där båda lederna betyder "kamp" eller "strid".
Kvinnonamn av germanskt ursprung, sammansatt av två leder som båda betyder "strid" eller "kamp". Vanlig kortform är Hedda.
Kvinnonamn av tyskt ursprung, kortform av Adelheid. Spreds internationellt genom Johanna Spyris barnbok Heidi från 1880-talet.
Kvinnonamn av grekiskt ursprung med betydelsen "den strålande" eller "fackla, ljus". Kortform av Helena.
Kvinnonamn av grekiskt ursprung med betydelsen "den strålande, den lysande". Har funnits i Sverige sedan 1100-talet.
Kvinnonamn av grekiskt ursprung, en form av Helena. Betyder ungefär ’den lysande’ eller ’fackla’.
Kvinnonamn av fornnordiskt ursprung, feminin form av Helge. Bildat av ordet helagher ("helig", "lyckosam").
Mansnamn av tyskt ursprung, besläktat med Hjalmar. Det bildas av led som betyder "frisk, välbehållen" och "berömd", alternativt "hjälm" och "krigare".
Henning är ett mansnamn av tyskt ursprung, en avledning av Johannes eller Henrik. Det har använts i svenskan sedan 1300-talet.
Mansnamn av tyskt ursprung som ungefär betyder "härskaren i hemmet" eller "hemmets furste". Ett av Sveriges vanligaste mansnamn, känt här sedan 1200-talet.
Mansnamn, engelsk form av Henrik. Av fornhögtyskans heim ("hem") och rik ("mäktig, härskare"), alltså ungefär "härskare i hemmet".
Mansnamn av germanskt ursprung med betydelsen "krigare" eller "krigsman". Lånades in i svenskan under medeltiden.
I grekisk mytologi gudarnas snabbe budbärare och beskyddare av handel, resande och tjuvar, avbildad med bevingade sandaler. Är även ett franskt lyxmodehus.
Hilda är ett kvinnonamn av fornnordiskt och germanskt ursprung. Det är en kortform av namn på -hild och betyder "strid" eller "kamp".
Svenskt mansnamn som ursprungligen betydde "hövding" eller "krigsledare", besläktat med ordet hildr ("strid"). Blev ett verkligt förnamn efter Esaias Tegnérs diktverk Frithiofs saga på 1820-talet.
Kvinnonamn av tyskt ursprung, känt i Sverige sedan 1400-talet. Betyder ungefär "frisk strid" och har namnsdag den 15 oktober.
Kvinnonamn av germanskt ursprung, vanligen tytt som en kortform av Vilhelmina (av "vilja" och "hjälm"). Äldsta svenska belägg är från 1815.
Mansnamn av fornnordiskt ursprung, av Hjálmarr. Sammansatt av hjalmr 'hjälm' och arr/herr 'krigare', alltså ungefär 'hjälmkrigare'.
Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.