Bläddra i lexikonet

Insatser för att utveckla och stödja en person som har en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Till skillnad från rehabilitering handlar det inte om att återfå förlorad förmåga.

Den nedersta delen av ansiktet, nedanför munnen. Som verb betyder haka att kroka fast eller fästa något, till exempel haka fast en krok.

Sinnesintryck utan verklig yttre orsak – att se, höra eller känna saker som inte finns. Kan bero på sjukdom, sömnbrist, feber eller droger.

Att uppleva sinnesintryck av sådant som inte finns i verkligheten, till exempel se eller höra saker som inte är där.

Ett gott kroppsligt och själsligt tillstånd; frånvaro av sjukdom. Som verb betyder hälsa att visa någon vänlig uppmärksamhet vid ett möte, och "hälsa på" att besöka någon.

Som bidrar till eller stärker hälsan, till exempel motion, bra kost och en god arbetsmiljö.

Hälta är ett ojämnt eller stapplande gångsätt, ofta orsakat av smärta eller skada i ett ben. Ordet används särskilt om djur, till exempel hästar.

Funktionsnedsättning som begränsar en persons förmåga i vardagen. Ordet används även allmänt om en nackdel eller ett hinder.

Vardagligt: trött, matt och utan energi, ofta som ett tidigt tecken på en begynnande förkylning eller sjukdom.

Engelska ordet för baksmälla – illamående och huvudvärk dagen efter för mycket alkohol. Förekommer ibland även i svenskt vardagsspråk.

Blodvärdet; mängden hemoglobin i blodet, mätt i gram per liter. Ett lågt Hb-värde tyder på blodbrist (anemi) och ger ofta trötthet.

Blodprov som visar det genomsnittliga blodsockret under de senaste två till tre månaderna; kallas även långtidssocker. Används för att upptäcka och följa diabetes.

Läran om blodet, de blodbildande organen och deras sjukdomar. En medicinsk specialitet som omfattar bland annat leukemi, anemi och blödningsrubbningar.

Ansamling av blod i vävnaden efter att ett blodkärl skadats; ett blåmärke. Större hematom kan behöva tömmas av vården.

Medicinsk term för blod i urinen. Synligt blod kallas makroskopisk hematuri, medan blod som bara syns i analys kallas mikroskopisk hematuri.

Det järnrika, röda proteinet i de röda blodkropparna som binder syre i lungorna och transporterar det ut till kroppens vävnader. Förkortas Hb.

Nedbrytning av röda blodkroppar, varvid hemoglobin frigörs. Sker normalt med gamla blodkroppar men kan ske för snabbt vid sjukdom.

Svullna, åderbråcksliknande blodkärl i och kring ändtarmsöppningen, som kan ge klåda, smärta och blödning.

Kroppens förmåga att stoppa blödningar, blodstillning. Sker genom samspel mellan blodkärl, blodplättar och blodets koagulationsförmåga.

Kommunal stöd- och omvårdnadsverksamhet som hjälper äldre och personer med funktionsnedsättning i det egna hemmet, till exempel med städning, inköp, matlagning och personlig omvårdnad.

Hepatit är en inflammation i levern, oftast orsakad av virus, alkohol eller läkemedel. Vanliga former är hepatit A, B och C, som sprids på olika sätt.

Ärftlig; om egenskap eller sjukdom som överförs genetiskt från föräldrar till barn.

Ärftlighet; att egenskaper eller sjukdomar förs vidare från föräldrar till barn. Termen används främst inom medicin och genetik.

Organism som har både hanliga och honliga könsorgan. Förekommer naturligt hos många växter och djur; om människa avses individ med oklart utvecklat kön.

Medicinsk term för bråck: när ett organ eller vävnad buktar ut genom en försvagad punkt i den vägg som normalt håller det på plats. Vanligast är ljumskbråck.

Virusinfektion orsakad av herpes simplex-virus som ger små vätskefyllda blåsor på hud eller slemhinnor, ofta vid läpparna eller könsorganen. Viruset stannar kvar latent i kroppen och kan blossa upp på nytt.

En hjärnstruktur i tinningloben som är central för minne och inlärning. Den omvandlar korttidsminnen till långtidsminnen.

Vävnadslära, läran om biologiska vävnaders mikroskopiska uppbyggnad, celltyper och struktur, studerad i mikroskop.

Förkortning för humant immunbristvirus, ett virus som angriper och försvagar kroppens immunförsvar. Obehandlad hiv kan på sikt leda till sjukdomstillståndet aids.

Engelskt ord för nässelutslag (nässelfeber); kliande, upphöjda röda utslag på huden, ofta orsakade av en allergisk reaktion.

Samlingsnamn för kognitiva besvär som mental trötthet, tröghet i tänkandet och koncentrationssvårigheter, som om en dimma lägger sig över tankarna. Är inget eget sjukdomstillstånd utan ett symtom.

Inom medicinen: tillstånd med fullständig och oåterkallelig förlust av hjärnfunktionen, vilket innebär att personen är död. Vardagligt även nedsättande i betydelsen mycket dum.

Det muskulösa organ som pumpar runt blodet i kroppen. Bildligt: den tänkta platsen för känslor som kärlek och medkänsla.

Akut tillstånd där blodflödet till en del av hjärtmuskeln blockeras så att vävnaden skadas. Vanliga symtom är bröstsmärta och andnöd.

Känslan av att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet så att man blir medveten om sina hjärtslag. Kan utlösas av stress, ansträngning, koffein eller sjukdom.

Tillstånd där hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt, så att kroppen inte får tillräckligt med syre och näring. Ger symtom som trötthet, andfåddhet och svullna ben.

Den översta, välvda delen av huvudet eller skallen. Bildligt även toppen eller högsta punkten av något.

Förkortning för hjärt-lungräddning – akut första hjälpen vid hjärtstopp, där man varvar bröstkompressioner med inblåsningar för att hålla igång cirkulation och syresättning.

Att hjärtat slår snabbare än normalt, i vila ofta över 100 slag i minuten (takykardi). Kan bero på ansträngning, stress, feber eller sjukdom.

System som begränsar hur mycket en patient själv betalar för läkemedel eller vård under en tolvmånadersperiod. När taket nåtts får man frikort och resten subventioneras.