Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

H

Habeas corpus

substantiv

Rättsprincip som ger en frihetsberövad person rätt att snabbt få lagligheten i frihetsberövandet prövad av domstol.

Häkta

verb

Att av domstol beslutas bli frihetsberövad under en brottsutredning, till exempel vid flykt- eller kollusionsfara. Beslutas efter begäran från åklagare.

Häktad

adjektiv

Frihetsberövad efter beslut av domstol i väntan på rättegång eller utredning, vid misstanke om grövre brott. Den häktade räknas som oskyldig fram till fällande dom.

frihetsberövad

Häktning

substantiv

Frihetsberövande som en domstol beslutar om för en brottsmisstänkt under utredning eller i väntan på rättegång, på åklagarens begäran och vid risk för flykt eller bevisförstöring.

FrihetsberövandeFängsling

Hälare

substantiv

Person som köper, säljer eller gömmer stöldgods trots vetskap om att det åtkommits genom brott. Att ta sådan befattning med stöldgods kallas häleri och är straffbart.

Tjuvgömmare

Häleri

substantiv

Brottet att köpa, sälja, ta emot eller på annat sätt befatta sig med stöldgods eller annan egendom som åtkommits genom brott. Regleras i brottsbalken och kan ge böter eller fängelse.

Hallick

substantiv

Person som mot betalning skaffar kunder åt eller utnyttjar någon som säljer sex, alltså ägnar sig åt koppleri. Ordet är nedsättande.

KopplareSutenör

Hämnd

substantiv

Handling som syftar till att skada eller straffa någon som själv orsakat en skada, ofta driven av starka känslor av vrede eller orättvisa.

RepressalieRevansch

Handläggning

substantiv

Det att en myndighet eller tjänsteman utreder och bereder ett ärende fram till beslut. Handläggningstid är den tid detta tar.

Beredning

Handpenning

substantiv

Del av köpesumman som köparen betalar i förskott vid köpekontraktets undertecknande för att bekräfta affären. Vid bostadsköp motsvarar den vanligen tio procent av priset.

förskottdepositionsavgift

Handräckning

substantiv

Hjälp som Kronofogden ger för att tvinga någon att fullgöra en annan skyldighet än att betala – till exempel att flytta, lämna tillbaka egendom eller bli avhyst. Delas in i vanlig och särskild handräckning.

Hatbrott

substantiv

Brott där ett motiv är att kränka en person eller grupp på grund av till exempel etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Räknas som straffskärpande i svensk lag.

Häva

verb

Att lyfta upp något tungt. I formell och juridisk betydelse: att upphäva eller ogiltigförklara, till exempel häva ett avtal eller häva en belägring.

LyftaUpphäva

Häva köpet

uttryck

Att upphäva ett köp så att varan lämnas tillbaka och pengarna betalas åter. Enligt konsumentköplagen krävs oftast ett väsentligt fel på varan.

Upphäva köpetGå ur avtalet

Hävd

substantiv

Sedvänja eller långvarigt bruk som gett något allmän giltighet. Inom juridiken: att genom långvarigt innehav vinna rätt till egendom.

SedvänjaTradition

Hävning

substantiv

Upphävande av ett avtal där parternas skyldigheter faller bort och redan utförda prestationer ska återgå, exempelvis att köparen får pengarna tillbaka och lämnar tillbaka varan. Kräver normalt ett väsentligt avtalsbrott.

annulleringavtalsupphävande

HB

substantiv

Förkortning för handelsbolag, en bolagsform där två eller flera delägare (bolagsmän) driver företag tillsammans och är personligt ansvariga för bolagets avtal och skulder.

handelsbolag

HD

substantiv

Förkortning som oftast står för High Definition, alltså hög bildupplösning på tv, video och skärmar. Inom juridik är HD även förkortning för Högsta domstolen.

Hedersförtryck

substantiv

Förtryck och kontroll av en persons liv, ofta inom familjen, med hänvisning till släktens heder. Drabbar särskilt flickors och kvinnors frihet.

Hedersrelaterat våld

Hembud

substantiv

Riktat erbjudande om att köpa eller lösa in egendom som lämnas till den som har förköps- eller lösningsrätt. Används främst för aktier och bostadsrätter via ett hembudsförbehåll.

hembudsförbehåll

Hemfridsbrott

substantiv

Brottet att olovligen tränga in i eller stanna kvar i någons bostad. Regleras i brottsbalken och kan ge böter eller fängelse.

Hemman

substantiv

Äldre beteckning för en jordbruksfastighet på landsbygden som utgjorde en skattlagd ekonomisk enhet med fastställt mantal. Motsvarar ungefär dagens gård i historiskt lagspråk.

gårdbondgård

Hemort

substantiv

Den ort eller kommun där en person bor och är folkbokförd. Används ofta i administrativa och juridiska sammanhang.

HemkommunHemtrakt

Hemställan

substantiv

Formell begäran eller anhållan, ofta riktad till en myndighet eller beslutande instans.

BegäranAnhållan

Hemul

substantiv

Juridisk term för en säljares ansvar att garantera köparen rätt till det sålda och ersätta köparen om egendomen visar sig tillhöra någon annan. Äldre, numera ovanligt ord.

HemulsskyldighetHemulsansvar

Hemvist

substantiv

Den ort där en person stadigvarande bor och är folkbokförd. Juridiskt avgör hemvisten bland annat var man betalar skatt och vilken domstol som är behörig.

BoningsortDomicil

Hets mot folkgrupp

uttryck

Brott enligt brottsbalken som innebär att i ett spritt uttalande hota eller uttrycka missaktning för en grupp på grund av exempelvis ras, hudfärg, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning.

Hindersprövning

substantiv

Officiell kontroll, gjord av Skatteverket, av att det inte finns något hinder mot ett planerat äktenskap. Krävs innan en vigsel får ske i Sverige.

Högerregeln

substantiv

En grundläggande svensk trafikregel som innebär att du ska lämna företräde åt fordon som kommer från höger. Den gäller i korsningar utan skyltar, trafikljus eller andra anvisningar.

Holdingbolag

substantiv

Bolag vars främsta syfte är att äga aktier i andra företag, ofta som moderbolag i en koncern utan egen verksamhet.

Moderbolag

Homicide

substantiv

Engelska för dråp eller mord; den juridiska gärningen att en människa dödar en annan. Vanligt i amerikanska kriminalsammanhang, som "homicide detective".

Hota

verb

Att visa eller säga att man tänker skada någon, för att skrämma eller tvinga. Kan även betyda att något farligt närmar sig.

Skrämma

Hovrätt

substantiv

Allmän domstol i andra instans som prövar domar som överklagats från tingsrätten. Sverige har sex hovrätter.

HSB

substantiv

En av Sveriges största kooperativa bostadsorganisationer, ägd av sina medlemmar och verksam genom regionala föreningar i hela landet. Bygger och förvaltar bostadsrätter och hyresrätter.

bostadskooperation

HSL

uttryck

Förkortning för hälso- och sjukvårdslagen, den svenska ramlag som anger övergripande mål och krav för hälso- och sjukvården, bland annat god vård på lika villkor.

Husrannsakan

substantiv

Myndighets genomsökning av ett hus, en bostad eller ett slutet utrymme, till exempel en bil, för att leta efter bevis eller föremål som kan beslagtas vid en brottsutredning.

RazziaHusundersökning

Huvudförhandling

substantiv

Den muntliga förhandlingen i domstol där ett brottmål eller tvistemål avgörs. Kallas i vardagligt tal för rättegång.

Rättegång

Huvudman

substantiv

Den person, myndighet eller organisation som har det yttersta ansvaret för en verksamhet, till exempel en kommun som driver en skola.

HVB

uttryck

Förkortning för "hem för vård eller boende". Ett boende där socialtjänsten placerar barn, unga eller vuxna som behöver vård och omsorg i en hemlik miljö.

HVB-hem

substantiv

Förkortning för "hem för vård eller boende"; en institution i Sverige som på kommunens uppdrag erbjuder vård, behandling och boende åt barn, ungdomar, vuxna eller familjer i behov av stöd.

behandlingshem

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book