Bläddra i lexikonet

Berömd byggnad i Istanbul, uppförd som kyrka på 500-talet och senare använd som moské och museum. Namnet är grekiska för "den heliga visheten".

Finskt namn (svenska: hakkapelit) på det finländska kavalleriet i svenska armén under trettioåriga kriget. De var fruktade för sin snabba, direkta anfallstaktik.

Korssymbol med vinklade armar. Urgammal lyckosymbol i bland annat hinduismen, men efter att nazismen tog över tecknet förknippas det i västvärlden starkt med nazism och förintelsen.

Ålderdomligt uttryck för personer med fysiska funktionsnedsättningar, till exempel nedsatt rörlighet. Förekommer i äldre lagtext och bibliska sammanhang, i dag sällan använt utanför historisk kontext.

En gift man vars hustru eller partner är otrogen mot honom. Ordet är ålderdomligt och användes ofta i äldre litteratur och komedi med nedsättande eller skämtsam klang.

Hansan var ett mäktigt medeltida handelsförbund mellan nordtyska köpmän och städer som dominerade handeln kring Östersjön och Nordeuropa.

Det hanseatiska förbundet, en sammanslutning av främst tyska handelsstäder som dominerade handeln i Nord- och Östersjön från 1200- till 1600-talet.

Tillverkning som utförs för hand, där utövaren ofta behärskar hela arbetsprocessen och resultatet beror på yrkesskicklighet. Även själva yrket eller skrået.

Äldre administrativt och rättsligt landområde i Sverige, ursprungligen ett tingsdistrikt för rättsskipning, förvaltning och försvar.

Japansk form av rituellt självmord där man skär upp buken, traditionellt utfört av samurajer för att återupprätta sin heder. Kallas även seppuku.