Familjehem
Familj som tar emot ett barn som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar, godkänd och ordnad av socialtjänsten. Tidigare kallades det fosterhem.
Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.
Familj som tar emot ett barn som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar, godkänd och ordnad av socialtjänsten. Tidigare kallades det fosterhem.
Medvetna åtgärder, till exempel preventivmedel, för att påverka familjens storlek och tidpunkten för barnafödande.
Andra steget i jobb- och utvecklingsgarantin, dag 151–450 som arbetslös. Innehåller åtgärder som arbetspraktik, arbetsträning eller arbetsmarknadsutbildning.
Sista steget i jobb- och utvecklingsgarantin, som inträdde efter 450 dagars arbetslöshet och innebar sysselsättning utan lön hos en anordnare. Kritiserades hårt och avskaffades 2016.
En långvarig konflikt eller strid mellan två parter, där båda sidor upprepade gånger går till motangrepp mot varandra.
Svenskt bruk att hissa flaggan endast till två tredjedelar av stångens höjd som tecken på sorg, till exempel vid dödsfall eller nationell tragedi. Flaggan hissas alltid först i topp och firas sedan ner.
En person, ibland ett djur eller föremål, som ständigt håller någon sällskap, särskilt på resor. Ordet används även bildligt.
Grupp av människor som delar gemensam kultur, historia, språk eller etniskt ursprung. Används ofta, men inte helt synonymt, med etnisk grupp.
En länk eller koppling mellan två platser, personer eller begrepp, till exempel en transportled. Ordet används även om en relation eller ett åtagande mellan människor.
Person som ansvarar för och leder en verksamhet, till exempel en förskola, ett museum eller en stiftelse.
Två eller flera parter slutar bråka och blir vänner igen, ofta efter en konflikt eller ett gräl.
Att lyckas med något man har strävat efter, till exempel inom arbete, studier eller relationer.
Tillstånd utan krig eller väpnad konflikt, präglat av lugn och samförstånd mellan parter. Kan även beteckna inre lugn och ro.
Svensk adlig titel, näst högst efter greve. Infördes av Erik XIV 1561 och tilltalas vanligen baron.
Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.