Bläddra i lexikonet

Titel för den högsta andliga ledaren inom gelug-skolan i den tibetanska buddhismen. Bärs i dag av Tenzin Gyatso, den fjortonde dalai laman.

Mansnamn av hebreiskt ursprung med betydelsen 'Gud är min domare'. Bibliskt namn buret av profeten i Gamla testamentets Daniels bok.

Ond ande eller djävulsk varelse i religion och folktro. Bildligt även om en inre drivkraft eller plåga ("kämpa med sina demoner") eller om någon som är extremt skicklig på något.

Hängivenhet, djup tillgivenhet eller andakt. Ofta använt om from gudsdyrkan eller stark, osjälvisk hängivenhet inför något eller någon.

Inom hinduism och buddhism den kosmiska ordningen och de plikter, lagar och den rättfärdighet som varje människa bör följa. I buddhismen även Buddhas lära.

Diabolisk betyder djävulsk, ondskefull eller infernalisk. Ordet beskriver något som är genomtänkt grymt eller listigt på ett ont sätt.

Vigd ämbetsbärare i kyrkan med särskilt ansvar för det sociala och omsorgsinriktade arbetet. Diakonen möter och stödjer utsatta människor i församlingen.

Kyrkans sociala och omsorgsinriktade arbete för att hjälpa fattiga, sjuka och behövande människor.

Hinduisk ljusfest som firas på hösten och symboliserar ljusets seger över mörkret. Firas med oljelampor, fyrverkerier och sötsaker, även av sikher och jainer.

Lärosats eller trossats som fastställs som sanning och inte får ifrågasättas, särskilt inom religion eller en ideologi.

En dogma är en lärosats som slås fast som obestridligt sann och inte får ifrågasättas, framför allt inom religion. I vidare mening en orubblig övertygelse man tar för given.

Den yttersta domen; tanken på en slutgiltig, gudomlig dom över alla människor vid tidens slut. Används även bildligt om en katastrofal undergång.

En domkyrka är huvudkyrkan i ett stift, där biskopen har sitt säte; den kallas även katedral. Namnet kommer av latinets domus ("hus"), inte av ordet dom.

Religiös ceremoni, främst inom kristendomen, där en person upptas i den kyrkliga gemenskapen. I Svenska kyrkan döps oftast spädbarn och får då sitt namn bekräftat.

En druid var en präst och lärd hos de forntida kelterna. Druiderna var religiösa ledare men också domare, läkare, lärare och rådgivare. Ordet betyder ungefär "den högvise".

Arabiskt ord för den jordiska, materiella världen. Bland svensktalande muslimer används det om det världsliga livet, till skillnad från akhira – livet efter döden.

Som lever efter goda moraliska principer; ärbar och rättskaffens. Förr ofta om sexuell anständighet, särskilt hos kvinnor.

Att tillbe eller beundra någon eller något mycket starkt, nästan religiöst. I en annan betydelse: att öppna ett lås utan nyckel med ett specialverktyg (en dyrk).