Bläddra i lexikonet

Mansnamn av hebreiskt ursprung. I Bibeln är Aron Moses bror och israeliternas förste överstepräst; namnet tolkas ofta som 'den upphöjde' eller 'bergens man'.

Arameiska för "fader" eller "pappa", en förtrolig tilltalsform. Ordet förekommer i Nya testamentet, bland annat när Jesus ber till Gud.

Titel för en katolsk präst, särskilt en sekularpräst utan tillhörighet till någon orden. Används mest i franska och historiska sammanhang.

Mansnamn av hebreiskt ursprung som brukar tolkas som "andetag" eller "förgänglighet". I Bibeln Adams son som dödas av sin bror Kain.

Mansnamn av hebreiskt ursprung med betydelsen 'fader till många'. Abraham är judendomens, kristendomens och islams gemensamma stamfader.

Som hör samman med stamfadern Abraham. Används särskilt om de abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam, vilka alla räknar Abraham som en central gestalt.

Syndernas förlåtelse som en präst tillsäger en ångerfull person, i gudstjänst eller vid bikt.

Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella verksamhet för bistånd och utveckling. Den arbetar mot fattigdom och orättvisor och gör katastrofinsatser via lokala partner.

Mansnamn av hebreiskt ursprung som betyder 'människa' eller 'människosläkte'. I Bibeln och Koranen namnet på den första människan som skapades av Gud.

Förberedelsetiden före jul i det kristna kyrkoåret, från fjärde söndagen före jul till och med julafton. I vardagligt bruk förknippas advent med ljusständning, adventsstjärnor och nedräkning till jul.