Bläddra i lexikonet

Att lägga ihop två eller flera tal eller storheter till en summa; inom matematiken utföra addition.

Räknesätt där två eller flera tal läggs ihop till en summa.

Sammanslagen eller hopräknad till en helhet; som visar summerade totalvärden i stället för enskilda delar. Vanligt om data och statistik.

Den gren av matematiken som använder bokstäver och symboler för att representera tal och uttrycka allmänna räkneregler och samband.

Hur stor en del är i förhållande till en helhet. Inom ekonomi även den del en delägare äger i exempelvis ett bolag eller andelslag.

Ytmått som motsvarar 100 kvadratmeter. Hundra ar utgör en hektar. Används främst inom lantmäteri och vid arealberäkningar.

Storleken på en yta, mätt i kvadratmeter eller motsvarande. Anger hur stort ett tvådimensionellt område är, till exempel golvytan i ett rum.

Storleken på en yta mätt i kvadratenheter, till exempel en åkers, en sjös eller en byggnads area.

Den gren av matematiken som behandlar tal och de fyra räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division.

Som hör till eller rör aritmetik, dvs. räkning med tal och grundläggande räknesätt som addition, subtraktion, multiplikation och division.

Som saknar symmetri; ojämnt fördelad så att de två sidorna inte är varandras spegelbild. Används även om förhållanden där parterna har olika förutsättningar.

Ändra ett tal till ett närliggande, jämnare värde. Kan även betyda att avsluta något, som ett möte eller ett samtal.

Skillnad mellan ett förväntat eller önskat värde och det som faktiskt observeras. Används också om något som skiljer sig från det normala.

En grundsats som antas vara sann utan bevis och som ligger till grund för vidare resonemang inom matematik och logik.