Bläddra i lexikonet

ABF, Arbetarnas bildningsförbund, är Sveriges största studieförbund. Det ordnar studiecirklar, kurser och kulturarrangemang och har sina rötter i arbetarrörelsen.

Som rör Australiens ursprungsbefolkning eller dess kultur; ordet kan även användas som substantiv om en person ur denna folkgrupp.

Att upphöja någon till adligt stånd. I bildlig betydelse: att ge något högre värde eller status.

Som tillhör eller har att göra med adeln, den högre samhällsklass som historiskt hade ärftliga privilegier. Beskriver också något förnämt eller ädelt.

Kroppslig bestraffning av barn i uppfostringssyfte, till exempel slag eller smäll. Aga av barn är förbjudet i Sverige sedan 1979.

Det centrala torget i antikens grekiska stadsstater, som fungerade som marknadsplats och mötesplats för handel, politik och samhällsliv.

Som rör jordbruk, lantbruk och jordägande. Används främst i formella, historiska och politiska sammanhang, till exempel agrar reform.

Den befästa tempelklippan i Aten, helgad åt skyddsgudinnan Athena och känd för Parthenon. Ordet betecknar en grekisk stadsstats högt belägna borg.

Byggnadsverk, ofta en bro, som med hjälp av tyngdkraften leder vatten i en ränna eller kanal över hinder som dalar och vägar.

Ali Baba är huvudpersonen i folksagan "Ali Baba och de fyrtio rövarna" ur Tusen och en natt, en fattig man som blir rik sedan han upptäcker rövarnas skattgrotta med lösenordet "Sesam, öppna dig".

Medeltida föregångare till kemin som bland annat försökte förvandla oädla metaller till guld och framställa ett livselixir.

Person som utövade alkemi, en föregångare till kemin som bland annat försökte framställa guld och livselixir.

Som är förbunden med någon genom en allians eller överenskommelse; bundsförvant. Med stor bokstav (de allierade) avses segrarmakterna i världskrigen.

De allierade syftar ofta på länderna som tillsammans bekämpade Tyskland under första och andra världskriget. Mer allmänt: förbundna parter som samarbetar mot en gemensam motståndare.

Rätten för alla vuxna medborgare att rösta i allmänna val, oavsett kön, inkomst eller samhällsklass. I Sverige infördes den stegvis kring 1918–1921.

Den breda lantbefolkningen, främst bönder, historiskt sett som grupp skild från adel, präster och borgare.

Kvinnonamn av germanskt ursprung, en variant av Amalia, med betydelsen "arbetsam" eller "strävsam".

Oval eller rund byggnad med läktarrader runt en öppen arena, känd från antiken.

Avlångt lerkärl med två handtag och smal hals, använt i antiken för att förvara och frakta vin, olja och andra varor.

Kärleksguden i romersk mytologi, son till gudinnan Venus. Avbildas som en bevingad pojke med pilbåge som väcker kärlek. Motsvarar grekernas Eros.

En liten bevingad barngestalt som föreställer kärleksguden, ofta avbildad som en naken pojke med pilbåge. Förekommer rikligt i konst från renässans, barock och rokoko.

Företeelse som hör hemma i en annan tid och därför verkar malplacerad, som ett armbandsur i en film om antiken.

Manlig förfader, särskilt den äldste kände stamfadern i en släkt, ofta flera generationer tillbaka.

Förfäder eller härstamning; även ärorik historia och stolta traditioner som något har bakom sig.

Som har en lång och rik historia eller tradition. Används ofta om institutioner, företag, byggnader eller idrottslag med anor och prestige.

Som hör till eller härstammar från en avlägsen forntid, särskilt den grekisk-romerska antiken. Även: mycket gammal och med högt åldersvärde, om till exempel möbler.

Den historiska epok kring Medelhavet då främst den grekiska och romerska kulturen blomstrade, ungefär 800 f.Kr. till romarrikets fall omkring 500 e.Kr. Då grundlades mycket av det västerländska kulturarvet.

Som uttrycker fientlighet, fördomar eller hat mot judar. Beskriver åsikter, handlingar eller framställningar riktade mot judar som grupp. Starkt nedsättande och kopplat till rasism.

Ekonomiskt anslag som staten betalar till kungahuset för dess officiella verksamhet och representation. Det är inte lön, utan ersättning för monarkins uppgifter; i Sverige infört 1809.

Gud i grekisk och romersk mytologi, son till Zeus. Apollo är ljusets, musikens, konstens och läkekonstens gud samt en mästerlig bågskytt.

Tysk fras som betyder ungefär "arbete gör fri". Ökänd för att ha stått över grindarna till nazisternas koncentrationsläger, främst Auschwitz, och förknippas idag med Förintelsen.

Ursprungligen en språkvetenskaplig term för indoeuropeiska (indoiranska) folk. I nazismens rasideologi missbrukades ordet för en påstådd överlägsen "ras". Termen är historiskt och rasideologiskt laddad och bör användas med försiktighet.

Ålderdomlig och föråldrad, särskilt om språk eller företeelser som hör till en svunnen tid. Kan även syfta på den äldsta grekiska konstepoken.

Verkställighet av dödsstraff genom skjutning, ofta utförd av en exekutionspluton. Förknippas särskilt med militär rättskipning i krig.

Person som forskar om äldre tiders människor och samhällen genom att undersöka fornlämningar och materiella lämningar.

Vetenskap som studerar äldre tiders mänskliga kulturer utifrån materiella lämningar, ofta sådana utan bevarade skriftliga källor. Arbetet omfattar bland annat utgrävning, dokumentation och analys av fynd.

En stor flotta av krigsfartyg. Ordet förknippas särskilt med den spanska Armadan som anföll England 1588.

Ålderdomlig, bestämd form av adjektivet "arm" i betydelsen fattig eller stackars, som i "den arme mannen". Ska inte förväxlas med "armé".

Fornnordiskt ord för åmynning – platsen där en å rinner ut i sjö eller hav. Det gamla namnet på Västerås (Västra Aros) och Uppsala (Östra Aros).

En dekorativ stil inom arkitektur, konst och design från 1920- och 1930-talen, känd för geometriska former, lyxiga material och eleganta mönster.